Vill du hjälpa oss att bli bättre? Svara på vår enkät!
Utter i Levarbäcken, Nordmalinge. Foto: Göte Gustafsson (bilden är beskuren).
De senaste åren har perfluoroktansulfoner och de närbesläktade perfluorinerade karboxylaterna kommit att diskuterats som ”nya” miljöproblem. Det är ämnen som innehåller fluor och används i många olika produkter och sammanhang. Många är extremt persistenta, vilket betyder att de inte bryts ner i naturen utan finns kvar i miljön under lång tid. Flera vattentäkter i Sverige, som till exempel Kallinge i Blekinge, i Botkyrka (Huddinge) och i Knivsta (Uppsala), har förhöjda halter av framför allt perfluoroktansulfonsyra (PFOS) samt perfluorohexan sulfonsyra (PFHxS).
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFASs), eller högfluorerde ämnen, har analyserats i lever från över 350 uttrar från stora delar av landet. Spridningen i halter är stor, en del uttrar har låga halter och andra har extremt höga halter. Det ämne som finns i de högsta halterna är PFOS. En tidsserie över halter av PFAS i utter från södra Sverige (1970-2011) visade på en mycket kraftig ökning av samtliga PFAS. Därför utökar vi nu tidsstudien till att omfatta uttrar fram till och med 2021 från olika delar av landet. Här kan uttrarna hjälpa till att visa på förorenade områden.
Länsstyrelser i Sverige
ACES - Stockholms universitet
Roos, A., Benskin, J. Perfluorerade ämnen i utter från Sverige 1970-2015. Naturhistoriska riksmuseet, 2016, rapport 1:2016.
Roos, A., Loso, K., Ågren, E. Uttrar i samhällets tjänst. Fauna och flora, 2016, Vol. 110, nr 3, s. 2-6.
Roos, A., Berger, U., Järnberg, U., van Dijk, J., Bignert, A. Increasing Concentrations of Perfluoroalkyl Acids in Scandinavian
Otters (Lutra lutra) between 1972 and 2011: A New Threat to the
Otter Population? Environ. Sci. Technol. 2013, 47, 11757−11765.
Gustafsson, P., Roos, A. Genetisk studie av Uttrar. Länsstyrelsen Västernorrland, avdelningen för miljö och natur, 2012, rapport 2012:8.