Vill du hjälpa oss att bli bättre? Svara på vår enkät!

Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Sommarens öppettider:
Måndag–söndag 10–18
t.o.m. 21 augusti

  • Huvudmeny

Övervakning av tumlare

Tumlarklickdetektor (C-POD) förbereds för att sättas ut till havs. Foto: Emilia Lalander.

Tumlarklickdetektor (C-POD) förbereds för att sättas ut till havs. Foto: Emilia Lalander

Varför övervakar vi tumlare?

Enligt EU:s regelverk (art- och habitatdirektivet samt havsmiljödirektivet) måste alla medlemsländer övervaka och rapportera status för bland annat tumlare. Tumlaren är den enda valarten som lever året runt i svenska vatten. Eftersom valar spelar en viktig roll för ekosystemets hälsa och funktion är det viktigt att förstå eventuella förändringar i tumlarpopulationernas storlek och utbredning. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvarar Naturhistoriska riksmuseet för att utföra det nationella övervakningsprogrammet av tumlares bestånd.

Hur övervakar vi tumlare?

Vi använder oss av passiv akustisk övervakning, det vill säga vi lyssnar efter tumlare, med hjälp av tumlarklickdetektorer (C-POD) ankrade på specifika platser. Metoden lämpar sig särskilt bra för tumlare som nästan kontinuerligt skickar ut högfrekventa klicksignaler (ekolokaliseringssignaler) för att leta efter föda, kommunicera eller navigera, men tillbringar mycket lite tid vid ytan och kan vara svåra att få syn på.

Eftersom populationen i Östersjön är mycket liten (cirka 500 individer) är visuella observationer inom dess utbredningsområde extremt sällsynta. Tumlarnas signaler är lätta att skilja från andra ljud i havet, vilket gör att vi kan mäta tumlarnas relativa förekomst vid varje övervakningsstation och göra jämförelser över tid.

Var övervakar vi tumlare?

För närvarande utför vi passiv akustik övervakning av tumlare i två områden i svenska vatten. I Östersjön påbörjade vi övervakningen 2017 och har idag 11 stationer för övervakning av främst Östersjöpopulationen. I Kattegatt har vi sedan 2019 14 stationer där vi övervakar främst Bältahavspopulationen.

Flera av stationerna ligger inom områden som pekats ut till skydd för tumlare. Utöver de övervakningsstationer som Naturhistoriska riksmuseet ansvarar för samarbetar vi även med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som övervakar undervattensbuller vid en station vid Norra Midsjöbankarna i Östersjön och en station nära Hönö utanför Göteborg. Vid dessa stationer övervakas både undervattensbuller och tumlare.

Vad gör vi med data och resultat?

Alla data som samlas in inom det nationella övervakningsprogrammet levereras till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och till HELCOMlänk till annan webbplats. Data är tillgängliga via SMHI:s Sharkweblänk till annan webbplats och HELCOM:s biodiversitetsdatabas.

År 2020 slutfördes en analys där detektionsfrekvensen vid stationerna i Östersjön under det nationella övervakningsprogrammet (2017-2020) jämfördes med detektionsfrekvensen på samma stationer insamlade under ett tidigare forskningsprojekt kallat SAMBAHlänk till annan webbplats (2011-2013). Resultaten visade att detektionsfrekvensen för den akut hotade populationen i genomsnitt har ökat med 2,4 % under det senaste decenniet.

Trots den positiva nyheten är ökningstakten betydligt lägre än vad som har uppmätts hos friska tumlarpopulationer i avsaknad av hot. Eftersom tumlaren är en mycket rörlig art går det dessutom inte att säkerställa om hela populationen har ökat endast baserat på mätningar vid ett fåtal stationer. Resultaten pekar starkt på behovet av en ny inventering av hela populationens förvaltningsområde och att konkreta skyddsåtgärder behöver vidtas för att populationen ska kunna återhämta sig så att den återigen kan bli livskraftig.

Tillsammans med nationella övervakningsdata från andra länder används informationen för att utveckla indikatorer för bedöma statusen hos populationerna av tumlare och hur de förändras över tid. Resultaten från det nationella övervakningsprogrammet presenteras också vid nationella konferenser som till exempel Vattenmiljöseminariet.

Ytterligare arbete

Naturhistoriska riksmuseet ger även expertråd till det regionala övervakningsprogrammet för tumlare som är under utveckling av länsstyrelserna. Vi har även medverkat i genomförandet av MiniSCANS-II (2020), en flyginventering för beräkning av Bälthavspopulationens abundans, samt medverkar i planeringen av SCANS-IV, en visuell inventering av tumlare i Nordsjön och angränsande hav.

Period

2017 – pågående

Projektdeltagare vid museet

Julia Carlström

Kylie Owen

Publikationer

Carlström, J., Owen, K. 2020. Tumlarövervakning vid NRM. Videopresentation vid Vattenmiljöseminariet.

Owen, K., Sköld, M., Carlström, J., 2021. An increase in detection rates of the critically endangered Baltic Proper harbor porpoise in Swedish waters in recent years. Conserv. Sci. Pract. 3, e468. https://doi.org/10.1111/csp2.468länk till annan webbplats.

Owen K., Carlström J. (2021) Vanlig tumlare inte vanlig i Östersjön . Art i fokus på Sveriges vattenmiljö. Sveriges vattenmiljölänk till annan webbplats.

Unger, B., Nachtsheim, D. Ramírez Martínez, N., Siebert, U., Sveegard, S., Kyhn, L., Balle, J.D., Teilmann, J. Carlström, J., Owen, K., Gilles, A. 2021. MiniSCANS-II: Aerial survey for harbour porpoises in the western Baltic Sea, Belt Sea, the Sound and Kattegat in 2020. Joint survey by Denmark, Germany, Sweden. Final report to the Danish Environmental Protection Agency, German Federal Agency for Nature Conservation, and the Swedish Agency for Marine and Water Management. 28 pplänk till annan webbplats.