Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Orsaken bakom den biologiska krisen vid perm-triasgränsen (252 milj år sedan) baserat på geologiska data och modellering

Photo: Steve McLoughlin

Glossopteris-blad från senpermiska lager i Sydneybassängen – en växtgrupp som drabbades hårt i den biologiska krisen i slutet av Perm.

Sammanfattning

Övergången mellan tidsperioderna perm och trias karakteriseras av globala massutdöenden, det största massutdöendet i jordens historia. Under detta intervall var jordens kontinenter samlade i jättekontinten Pangea. Detta innebar en begränsad area av grunda marina miljöer, ett utpräglat kontinentalt klimat med vid utbredning av ett torrt, subtropiskt klimatbälte.

Geokemiska proxy visar att förändringarna i ekosystemen kan ha varit en respons på omfattande vulkanisk aktivitet i Sibirien, de så kallade "Sibirian Traps", där metan och andra växthusgaser bildades men även metan från äldre kolavlagringar bidrog. Vissa menar även att katastrofen kan ha varit en respons på ett asteroidnedslag.

Projektet integrerar sedimentologiska, geokemiska, paleobotaniska och palynologiska studier av strata från övre perm och undre trias (ca 250 miljoner år gamla lagerföljder) i Bowen-Gunnedah-Sydneybassängen i östra Australien. Både välexponerade sektioner i fält samt borrkärnor kommer att provtas. Dessa uppgifter kommer att sammanfattas och användas i klimatmodelleringar. Våra undersökningar kommer att stödjas av nya geokronologi-data från ett större geografiskt område.

Forskningen stöds av National Science Foundation (USA)

Externa projektdeltagare

University of Nebraska-Lincoln, USA

Geoscience Australia, Canberra, Australien

University of Texas-Arlington, USA

School of Biological, Earth & Environmental Sciences, University College Cork

Utvalda publikationer

Bomfleur, B., Blomenkemper, P., Kerp, H. & McLoughlin, S. 2018. Polar regions of the Mesozoic–Paleogene greenhouse world as refugia for relict plant groups. Transformative Paleobotany: Papers to Commemorate the Life and Legacy of Thomas N. Taylor. Krings, M., Harper, C.J., Cúneo, N.R., Rothwell, G.W. (eds), Elsevier, Amsterdam, 593-611. ISBN: 9780128130124

Edirisooriya, G., Dharmagunawardhane, H.A. & McLoughlin, S., 2018. The first record of the Permian Glossopteris flora from Sri Lanka: implications for hydrocarbon source rocks in the Mannar Basin. Geological Magazine 155: 907-920. DOI: https://doi.org/10.1017/S0016756816001114länk till annan webbplats

Kustatscher, E., Ash, S.R., Karasev, E., Pott, C., Vajda, V., Yu, J. & McLoughlin, S., 2018. Flora of the Late Triassic. In Tanner, L.H. (ed.), Late Triassic of the World. Earth in a Time of Transition. Topics in Geobiology 46, Springer, Cham, Switzerland, 545–622. 10.1007/978-3-319-68009-5_13länk till annan webbplats

McLoughlin, S., Bomfleur, B. & Drinnan, A.N., 2018. Pachytestopsis tayloriorum gen. et sp. nov., an anatomically preserved glossopterid seed from the Lopingian of Queensland, Australia. Transformative Paleobotany: Papers to Commemorate the Life and Legacy of Thomas N. Taylor. Krings, M., Harper, C.J., Cúneo, N.R., Rothwell, G.W. (eds), Elsevier, Amsterdam, 155-178. ISBN: 9780128130124

McLoughlin, S. 2017. Australia's Permian vertebrates: where have they gone? Australian Age of Dinosaurs Magazine 14: 70-75.

McLoughlin, S., 2017. Antarctic Glossopteris forests. 52 More Things You Should Know About Palaeontology. Cullum, A. & Martinius, A.W. (eds.). Agile Libre, Nova Scotia, pp. 22–23.

McLoughlin, S. 2016. A new genus of glossopterid fructifications from the Artinskian–Changhsingian of eastern Australia. Ameghiniana 53: 586–598.