Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Varmt och vått eller hett och torrt på vår framtida jord?

Den dubbla effekten av CO2 i klimatförändringar

Photo: Margret Steinthorsdottir

Ginkgoales från tidig jura

Sammanfattning

Halten av koldioxid i atmosfären påverkar Jordens klimat då koldioxid effektivt håller tillbaka utstrålning av värme från Jordens yta och utgör en så kallad växthusgas. Koldioxidhalten har drastiskt ökat med över 35% under de senaste ungefär hundra åren på grund av människans aktivitet, främst genom vår förbränning av fossila bränslen.

Det är viktigt att förstå sambandet mellan temperatur-förändringar och koldioxidhalten i atmosfären – den så kallade ”klimatkänsligheten”. Koldioxid påverkar också växterna direkt då de tar upp det för sin fotosyntes genom små hål på bladen som kallas för stomata eller klyvöppningar. När bladen tar upp koldioxid frigörs syre och vattenånga till atmosfären. Då det finns färre klyvöppningar (när koldioxidhalten är hög), transporteras mindre vatten och då lämnas i stället mera vatten kvar på Jordens yta. På långa tidsskalor kan detta leda till först ökat vattentillgång för landbaserade ekosystem, men också översvämningar och erosion. På ännu längre sikt kan klimatet och Jordens yta ändå bli torrare, eftersom mindra vattenånga frigivs till atmosfären, vilket resulterar i färre moln och mindre regn.

I detta forskningsprojekt kommer två intervall med snabba klimatförändringar undersökas. Det första är den kortvariga och extremt varma perioden i slutet av paleocen och övergången till eocen: ”Paleocene-Eocene Thermal Maximum” (PETM, 56 Ma). Det andra intervallet är den dramatiska klimat-omorganiseringen vid övergången från eocen till oligocen (EOT, 34 Ma). Förbättrade data över kenozoiska koldioxidhalter är därför av största vikt för att avgöra klimatkänsligheten och avslöja de primära mekanismerna bakom klimatförändringarna.

Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet (VR):