Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Sveriges insekter är räknade

Det finns ca 33 000 olika insekter i Sverige. Av dessa återstår ännu 5 000 arter att upptäcka, säger forskare vid Naturhistoriska riksmuseet efter en ny analys.

Stekel. Foto John Hallmén.

Artrikast i Sverige. Det finns ungefär 11 000 olika steklar i Sverige. Foto John Hallmén.

Sveriges insektsfauna anses vara världens mest utforskade, med sina ca 28 000 dokumenterade arter efter ett arbete som började redan på Carl von Linnés tid.

Artrikast är gruppen steklar, med en tredjedel av alla arter. Vanligast förekommande, sett till antal individer, är däremot tvåvingarna (myggor, flugor etc) som står för ca 75% av alla insekter i Sverige.

Efter att ha använt tre oberoende metoder för att extrapolera drar forskarna slutsatsen att ca 5 000 arter återstår att upptäcka i Sverige. Studien visar också hur artrikedomen varierar bland insekterna. Följande siffror är inklusive de arter man förväntas upptäcka i pågående inventeringar.

Artrikedom bland Sveriges insekter

  • Steklar 11 100 arter
  • Tvåvingar (myggor, flugor etc) 10 300 arter
  • Skalbaggar 5 000 arter
  • Fjärilar (inkl nattsländor, loppor, etc) 3 200 arter
  • Insekter utan puppstadium (löss, gräshoppor, tvestjärtar etc) 3 300 arter
Fluga. Foto John Hallmén.

Flugor tillhör gruppen tvåvingar som är vanligast och utgör 75% av insekterna som fångas malaisefällor. Foto John Hallmén.

Vanligast förekommande

Om vi istället för artrikedomen tittar på vilka som är vanligast förekommande, sett till antal individer, är tvåvingar absolut vanligast.

– I malaisefällor, som är en av de bästa metoderna för att fånga insekter, utgör flugor och myggor 75% av hela fångsten. Därefter kommer steklarna som utgör 15%, säger Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, som lett studien.

– Flera nyligen publicerade studier visar att insekterna i världen blir färre och färre, fortsätter han. Tyvärr saknar vi bra data från Sverige på de flesta insektsgrupper, men det är troligt att insekterna minskar i antal även här. Att mäta en förändring i antal insekter kräver dock data från många år, eftersom antalet insekter varierar mycket av naturliga orsaker.

Insektsfällor i hela Sverige

Mycket av grunden för denna analys bygger på en inventering som gjordes med malaisefällor på 55 platser under åren 2003-2006. Att identifiera insekterna som ingår i studien involverade över 100 experter under flera år.

Den tidigare inventeringen följs nu upp för att studera förändringar i faunan. Under hela 2019 fanns 200 insektsfällor utspridda i hela Sverige. Volontärer hjälpte forskarna att tömma fällorna varje vecka och resultatet kommer att kunna visa variationen i insektsfaunan mellan årstider och platser. Materialet som nu samlas in kommer att analyseras med hjälp av DNA-sekvensering, vilket gör data tillgängligt mycket snabbare än tidigare metoder gjorde.

Ett urval av de 200 fällorna kommer dessutom att stå kvar i flera år för att göra den långsiktiga mätning som behövs för att se förändringar och trender.

– Insekter spelar en viktig roll längs hela näringskedjan i naturen, eftersom de utgör mat till andra djur, pollinerar växter och bryter ned dött material. Insekterna är därför särskilt viktiga för att hejda förlusten av biologisk mångfald – det angelägna mål 15 bland FNs globala mål för hållbar utveckling. Att slutföra den inventering av Sveriges insekter som Linné en gång påbörjade är ett viktigt första steg mot det målet, säger Fredrik Ronquist.

Resultaten publicerades i tidskriften PLOS ONE 2020-04-04:

Completing Linnaeus's inventory of the Swedish insect fauna: only 5,000 species left? Ronquist, Fredrik et.al.