Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny

Uråldrigt liv upptäckt i Siljans meteoritkrater

Djupt i sjön Siljans meteoritkrater har gas bildats i minst 80 miljoner år och den uppspruckna berggrunden är en optimal miljö för mikroorganismer. Upptäckten har viktiga astrobiologiska konsekvenser.

Meteorit i eldslågor som slår ner i strandkanten till ett vatten. Illustration: Henrik Drake.

Illustration av meteoritnedslaget som bildade Siljan. Nedslaget orsakade djupa sprickor med perfekta förutsättningar för mikroorganismer. Illustration och foto Henrik Drake.

En stor del av livet på vår planet finns gömt under våra fötter, i en miljö som kallas djupbiosfären och som sträcker sig flera kilometer ner i berget. Meteoritnedslag kan ha påverkat kolonisering av denna karga livsmiljö eftersom den uppspruckna berggrunden ger plats för mikrobiella samhällen, och hettan ger upphov till livsviktig cirkulation av vatten och gaser. Meteoritnedslag kan därmed stimulera kolonisering av annars livlösa planeter.

Siljansringen i Dalarna är Europas största meteoritkrater med en diameter på över 50 km och bildades för 380 miljoner år sedan. Här har välkända försök att borra efter naturgas (metan) på stort djup utförts tidigare och har nyligen återupptagits*. Det är i dessa nyupptagna borrkärnor som forskarna nu har hittat bevis för uråldrigt liv.

Henrik Drake, Linnéuniversitetet, har lett studien och förklarar upptäckten:

- Vi undersökte det uppspruckna berget i kraterkanten och noterade att små mineralkristaller av kalciumkarbonat och sulfid fanns i sprickorna. När vi analyserade kristallernas kemiska sammansättning stod det klart för oss att vi hittat starka bevis för att de bildats som ett resultat av mikroorganismers aktivitet.

Mer specifikt är det sammansättningen av olika former (isotoper) av grundämnena kol och svavel som avslöjar att mikroorganismer varit närvarande. Främst är det mikroorganismer som producerar och konsumerar växthusgasen metan som funnits i sprickorna, men även bakterier som använder sulfat. Isotoperna fungerar som fingeravtryck för uråldrigt liv fruset i tiden och bevarat i kristallerna.

Nick Roberts vid British Geological Survey, och medförfattare till artikeln, berättar mer om hur man kunde bestämma när mikroorganismerna levde.

- Vi använde den senaste tekniken för radiometrisk datering på de små kristallerna och kunde belägga att de bildats för mellan 80 och 22 miljoner år sedan. Detta visar på långvarig mikrobiell aktivitet i kratern, men att det skett flera hundra miljoner år efter nedslaget.

- Detta visar att detaljerade och mångfacetterade undersökningar krävs för att förstå länken mellan meteoritnedslaget och kolonisationen, fortsätter Henrik Drake. Vid Siljan kan vi se att kratern koloniserats, men att detta främst skedde när förhållandena, t.ex. temperaturen, blivit mer gynnsam för mikrobiellt liv än vad som var fallet vid tiden för nedslaget. Själva kraterstrukturen, med en ring av nedförkastade sediment, har varit optimalt för mikrobiell kolonisation. Detta för att kolväten och organiskt material från sedimenten kunnat migrera i kraterns sprickor och agerat energikälla åt djupa mikrobkolonier.

Medförfattare Christine Heim, Göttingens universitet:

- I mineralkristallerna hittade vi bevarade organiska molekyler, som ger ytterligare bevis för förekomst av mikroorganismer men även för mikrobiell nedbrytning av kolväten av sedimentärt ursprung.

Kan användas för att hitta liv på Mars

Nedbrytningen av kolvätena ledde till produktion av mikrobiell metan, som blandades med sedimentär gas och möjligen med djupgas, och ansamlades under sedimenten.

- Detaljerad förståelse av mikrobiell kolonisation av meteoritkratrar har långtgående astrobiologiska konsekvenser. Metodiken vi presenterar är optimal för att spåra uråldrig aktivitet av mikroorganismer och kan därför användas i andra kratersystem, som t.ex. kratrar på Mars där man nyligen konstaterat att metan pyser ut, tillägger medförfattare Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet.

Henrik Drake summerar fynden:

- Våra fynd visar definitivt att meteoritkratrar är gynnsamma miljöer för kolonisering av mikroorganismer, på jorden och möjligen även på andra jord-liknande planeter.

Resultaten presenteras i artikeln ”Timing and origin of natural gas accumulation in the Siljan impact structure, Swedeni tidskriften Nature Communications publicerad 2019-10-18