Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Dammkvalster

Kvalster i våra bostäder har alltmer kommit att uppmärksammas som en orsak till allergier. De trivs framför allt under varma och fuktiga förhållanden. Det finns två grupper kvalster Husdamms- och förrådskvalster.

Inomhus kan man även hitta rovkvalster, som lever av andra kvalster och små insekter. Även dessa kvalster kan ge upphov till allergi.

Dammkvalster, D. pteronyssinus. Foto: Göran Malmberg

Dammkvalster, D. pteronyssinus. Foto: Göran Malmberg

Kvalster, eller snarare deras spillning som innehåller de allergiframkallande ämnena (allergener), kan ge upphov till rinnande ögon, hosta, andningsvårigheter och astma. Varje kvalster avger cirka 20 "spillningspaket" per dygn och dessa är allergena långt efter att kvalstret själv har dött.

Släkt med spindlar

Det finns två grupper av kvalster som är ganska vanliga inomhus: husdammskvalster och förrådskvalster. De tillhör kvalsterordningen Astigmata som i regel är tunnhudade (svagt kitiniserade) och små djur, cirka 0,2-1,0 millimeter.

Kvalster är leddjur, Arthropoda, och utgör underklassen Acari inom klassen spindeldjur, Arachnida. Deras närmaste släktingar hos oss är alltså spindlar (Araneae), lockespindlar (Opiliones) och klokrypare (Pseudoscorpionidea).

Husdammskvalster

Husdammskvalster håller oftast till i våra sängar där de lever av avfallna hudflagor. De kan även finnas i till exempel heltäckande mattor och stoppade möbler.

I Sverige finns fyra arter husdammskvalster, men de har inte fått några svenska namn. Släktnamnet Dermatophagoides betyder dock just "äter hud".

Den vanligaste arten hos oss är Dermatophagoides pteronyssinus.

Av de två närbesläktade arterna Dermatophagoides farinae och Dermatophagoides microceras är den förra vanligare, men de är mycket lika varandra och svåra att skilja åt.

Den fjärde arten, Euroglyphus maynei, är ganska sällsynt.

Gillar dålig ventilation

Husdammskvalster trivs bäst vid rumstemperatur (20-25°C) och en relativ fuktighet av 60-80%. En vuxen hona kan lägga 50-100 ägg under sin livstid (cirka en månad) och en ny generation kvalster produceras ungefär var fjärde vecka.

Husdammskvalster påträffas huvudsakligen i södra och mellersta Sverige, där cirka 10% av bostäderna har kvalster. Men damm- och förrådskvalster har hittats långt upp i norra Sverige. Det är i princip inte bostadens geografiska läge som avgör om man har kvalster eller inte utan hur inomhusklimatet är.

I villor och radhus byggda direkt på en betongplatta och med bristfällig allmänventilation trivs kvalstrens riktigt bra, men också i flerfamiljshus där ventilationen är undermålig.

Förrådskvalster

Det finns många arter förrådskvalster i Sverige. Några av våra vanligaste förrådskvalster är mjölor, Lepidoglyphus destructor, Acarus siro, ostor, Tyrophagus putrescentiae och husor, Glycyphagus domesticus.

Förrådskvalster livnär sig på allt från livsmedel som mjöl och ost, till hö och halm som ofta innehåller mögelsvampar. Många uppträder som skadedjur i lagrade produkter som spannmål och liknande.

Liksom husdammskvalstren trivs de bäst vid hög luftfuktighet, gärna 80-90%, och hög temperatur, 25-30°C.

Också allergiframkallande

Förrådskvalster är inte så vanliga i våra bostäder som husdammskvalster. Men de kan vara viktiga orsaker till allergier hos personer sysselsatta i till exempel lantbruk, livsmedelshantering och bagerinäring.

Rovkvalster

Det är inte ovanligt att man inomhus även hittar rovkvalster, det vill säga kvalster som äter andra kvalster och små insekter. Representanter av släktet Cheyletus är ganska vanliga och de ger också upphov till allergier.

Men eftersom de oftast förekommer tillsammans med husdamms- och förrådskvalster är rovkvalstrens bidrag till den total mängden allergener svår att uppskatta.