Systematik

Här kan du läsa om systematik – hur alla levande organismer delas in i systematiska kategorier för att bringa reda i naturens myller.

Indelning      


Systemet med zoologisk klassificering i sin nuvarande form härrör från 10:e upplagan av Carl von Linnés verk Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. Orsaken har Sandhall (1973) på ett enkelt och elegant sätt förklarat:

"För att bringa reda i naturens myller av olika djur har man inordnat dem i ett antal systematiska kategorier.

De viktigaste är:

Regnum
Phylum
Classis
Ordo
Familia
Genus
Species
rike
stam
klass
ordning
familj
släkte
art"
Detta gäller inte enbart för djuren utan för alla levande organismer. Det kan förekomma en variation i indelningen inom olika grupper beroende på kunskapen om dessa och uppfattningen hur dessa skall indelas. Således kan det ibland förekomma grupperingar mellan dessa, eller i andra fall avsaknad av vissa grupper. I vissa fall av  har det inte alltid varit nödvändigt att gå ned till mer än en viss nivå på faktasidorna.      

Det system som har används som en enhetlig grund i på faktasidorna är baserat på Parker (1982), men givetvis med viss variation då avvikelser förekommer.

Namnförklaringar      


Beträffande de vetenskapliga namnet och deras olika innebörd finns litet att säga. Ofta är de en beskrivning av djuret eller växten. För björkspinnaren, är namnet Eriogaster lanestris helt enkelt en beskrivning: ull + mage, och ullig. Men äldre namn kan även avspegla den tidens bildningsideal och digra kunskaper i exempelvis den grekiska mytologin. Namnet på apollofjärilen, Parnassius apollo, kommer från ett heligt berg och en gud. Andra namn kan ha verkliga förebilder, exempelvis den romerske fältherren Carausius som givit den vanliga vandrande pinnen släktnamnet Carausius. Men ibland är det inte alltid möjligt att så här i efterskott att utröna ett namns betydelse.

Björkspinnare
Apollofjäril
Vandrande pinnar

För att uttolka namnens innebörder kan man gå till väga litet olika beroende på vad som passar en själv bäst. Latinska och grekiska lexikon, gärna samtida med artbeskrivningarna är ett utmärkt sätt. Men det finns även goda moderna specialböcker såsom Brown (1991), och i vissa fall kommer man långt med större uppslagsverk såsom exempelvis Webster's Dictionary. Till hjälp för att tolka innebörden av svenska namn har vi Nationalencyklopedins ordbok till god hjälp.

Litteraturtips:


Brown, R. W., 1991, Composition of Scientific Words. A manual of methods and a lexicon of materials for the practice of logotechnics. (Washington, Smithsonian Institution Press)
Gove, P. B. (Red.), 1993, Webster's Third New International Dictionary of the English Language Unabridged. (Springfield)
Linnaeus, C., 1758, Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. Tomus I. Edition decima, reformata. (Holmiae). [Faksmimilutgåva: London 1956) Nationalencyklopedins ordbok, 1995-1996, 1-3
(Göteborg) [Finns i senare utgåvor]
Parker, S. (Red.), 1982, Synopsis and Classification of Living Organisms, 2 volymer
(New York, St. Louis, San Francisco etc.)
Sandhall, Å., 1973, Småkryp - Fjärilar, sländor, skalbaggar, snäckor m.m. (Stockholm)
Senast ändrad 21 maj 2012 16:18
Sidansvarig: Webbredaktionen
webbredaktionen@nrm.se