Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
En grön platta med siluetter av dinosaurier, människor, träd och djur.

Evolution

Allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung. Det betyder att alla organismer – bakterier, svampar, växter och djur – är släkt med varandra.

De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljarder år sedan. Alla organismer har genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsmiljöer.

Evolutionära förändringar har oftast lett till mer komplexa former men ibland har organismer förenklats, till exempel parasiter. Med evolutionsteorin kunde Charles Darwin förklara hur olika arter av växter och djur har förändrats och utvecklats sedan livet började på jorden.

Av allt liv som funnits har 99,9% dött ut. Av nu levande flercelliga arter har nästan två miljoner hittills beskrivits. 

Fem små filmer om evolution. Lunds universitets primatforskninglänk till annan webbplats har tagit fram fem filmer som är korta och handlar om evolution. Jesper Rönndahl berättar. Här hittar du filmerna på Youtubelänk till annan webbplats (om det är problem med spelaren ovan).

Fem frågor om evolution

1. Har evolutionen ett mål?

Nej. Den styrs av olika individers förmåga att föröka sig.

Individer ”strävar” inte medvetet att bli perfekt anpassade till sin miljö. De med arvsanlag som ger god överlevnad och förökning i en viss miljö, kommer att få många ungar. Individer med andra arvsanlag har en sämre förmåga att fortplanta sig. I nästa generation kommer därför de väl anpassade att bli vanligare.

2. Leder evolutionen alltid till att djur blir större och starkare?

Nej, den gynnar de egenskaper som leder till flest avkommor. Det kan vara bra att vara stor och stark men inte alltid. I vissa miljöer kanske det istället är bra att vara

  • liten - om miljön är trång
  • snabb - för att komma undan rovdjur
  • klara hög temperatur - om man lever i tropikerna

Det avgörande är samspelet mellan egenskaperna och miljön och om det leder till stor eller liten fortplantning.

3. Styrs evolutionen bara av slumpen?

Nej, naturligt urval styr evolution tillsammans med slump.

Hos alla organismer kan arvsanlagen förändras, vilket sker slumpmässigt genom mutationer. Dessutom har varje individ en unik kombination av arvsanlag från föräldrarna. Om en individ fått en ny ärftlig egenskap, som ger förbättrad överlevnad och förökning, kommer egenskapen att bli vanligare i nästa generation. Det uppstår ett urval av arvsanlagen. Detta skeende med slumpmässiga händelser och naturligt urval, kallas evolution.

4. Pågår evolution idag eller har den avstannat?

Evolutionen pågår fortfarande. Men den är så långsam, att vi har svårt att se de förändringar av växter och djur som faktiskt äger rum.

Det finns exempel på snabb evolution. När en sjukdomsalstrande bakterie delar sig i två kan en mutation inträffa, så att en av de nya bakterierna blir resistent mot antibiotika. Denna nya bakterie får avkommor som också är resistenta och sprider sig därför lätt från människa till människa och från sjukhus till sjukhus. Andra bakterier dödas lätt och försvinner därför.

5. Är evolutionsteorin väl underbyggd?

Ja, det är den!

Till vardags betyder ordet teori ungefär gissning. En vetenskaplig teori är däremot en förklaring grundad på undersökningar av olika slag och kan alltid ifrågasättas. Evolutionsteorin är dock väl underbyggd med data från paleontologi, embryologi, populationsgenetik och molekylärbiologi. Den stämmer med vad man sett i naturen och är därför svår att argumentera emot. Det finns inte heller någon alternativ förklaring som är lika bra.

Skylt för Darwindagen på museet med Darwin i mitten.