Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Darwin och evolutionsteorin

Charles Darwin är berömd för sin teori om evolution genom naturligt urval. Han lade märke till att individer inom en art skiljer sig från varandra, de varierar.

Darwin observerade också att det föds fler individer än som överlever till vuxen ålder. Vissa individer dör för att de äts upp av rovdjur, får parasiter, blir sjuka eller för att det blir konkurrens om resurser, till exempel föda.

De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution.

Varför variation?

Vi människor har olika utseenden och egenskaper. Tänk bara på folk i tunnelbanan eller i museets utställningar. Vilken variation! Hur uppkommer variationen inom en art? Den uppstår när arvsanlagen från en hona och hane blandas i en ny individ. Du själv har säkert drag eller egenskaper som du ärvt både från din mamma och din pappa.

Variationen uppstår även vid slumpmässiga förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer.

Charles Darwin

Charles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman. Under åren 1831 till 1836 fick han följa med på en vetenskaplig resa runt jorden med fartyget HMS Beagle.

Under resan började han fundera på om arterna i naturen förändras på ett liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förädling. Efter många års noggranna observationer och analyser lyckades Charles Darwin utveckla en vetenskaplig teori som håller än idag.

Han lade fram sin teori om evolution genom naturligt urval i boken "Om arternas uppkomst " 1859. Darwin ansåg att människan var en del av djurvärlden och hade utvecklats precis som andra arter. Om detta skrev han i boken "Människans härledning och könsurvalet" 1871.

Evolutionsteorin

Evolutionsteorin förklarar hur olika arter av växter och djur har förändrats och utvecklats sedan livet började på jorden.

Växter och djur har förändrats under flera miljoner års utveckling (evolution). Bevis för detta är bland annat fossil efter växter och djur som nu är utdöda. Dessa liknar delvis dagens växter och djur men var andra arter. Människan är i detta avseende ett av många djur och inte särskilt speciell.

Museets forskare om Darwin

Stefan Bengtsson

Stefan är professor i paleozoologi, och arbetar med djurens tidiga utveckling.

Stefan Bengtson

Darwin var den som kom fram med en verkligt fungerande teori om evolution genom naturligt urval. Då föll bitarna på plats och man kunde börja acceptera fossilen för vad det verkligen var, och acceptera livet för vad det verkligen var. Det brukar sägas att biologin vore fullständigt meningslös och oförståelig om det inte vore för evolutionen.

Det intressantaste med Darwin, och på sätt och vis skälet till att han är min stora idol, är att han hade en hel del svårigheter med fossil. Man måste ju på något vis förutsätta att det har skett en gradvis utveckling mellan olika livsformer. Men vad man kände till om fossil på Darwins tid visade inte riktigt det, utan det var en art här och en art där, en livsofrm här och en annan där. Så han tyckte själv att fossil var ett av de största problemen med hans utvecklingsteori - och detta var han helt ärlig med.

Hans attityd till forskningen är något vi skulle behöva mer av idag, just den ärliga attityden att hela tiden beakta alla argument, inklusive de som talar emot ens egna idéer.

Else Marie Fries

Else Marie är professor i paleobotanik och arbetar med blomväxternas historia.

Else Marie Friis

Darwin är en fantastiskt imponerande person. Han jobbade helst i stillhet, satt gärna själv och tänkte, men han hade också en enorm krets av människor som han korrepsonderade och diskuterade med.

Han hade en enorm bredd i sin kunskap, mycket bredare än de flesta i hans samtid, och unik även idag.

Min kontakt med Darwin har gått genom blomväxternas uppkomst och utveckling under kritaperioden. Darwin var förbryllad över att det såg ut som blomväxterna uppkom väldigt plötsligt under denna period. Det som jag forskar om idag handlar om detta, och det skulle han ha älskat att se.

Lars Werdelin

Lars Werdelin är forskare i paleozoologi och arbetar med ryggradsdjur.

Lars Werdelin.

Darwin var väldigt framsynt när det gällde studiet av människans utveckling. På den tiden som han arbetade med sin bok, ett arbete som pågick under flera decennier, så visste man nästan ingenting om människans förfäder.

Det var inte förrän 1856 som man hittade det första fossilet av någonting som de flesta accepterade inte var en nutida människa, nämligen Neandertalmänniskan som hittades i Tyskland.

Darwin hade naturligtvis åsikter om detta, precis som han hade åsikter om det mesta som gällde evolution och urval och hur det hade gått till. Men 1859, i samband med att Om arternas uppkomst kom ut, valde han att inte säga så mycket om det här. Han sa bara ungefär: detta kommer att diskuteras i framtiden, och mina teorier kommer att ha betydelse för det här.

Anledningen till att han valde att inte säga mer då har naturligtvis att göra med den känsliga fråga om evolution kontra religion. Darwin visste att hans teorier skulle få mothugg av de breda samhällslagren och av kyrkan.

Mest framsynt var han kanske genom att han hade studerat människoapor, deras utbredning och hur de var släkt med varandra. Han visste att de apor som var närmast släkt med människan idag är gorillan och schimpansen. Båda arterna lever i Afrika och därför menade Darwin att det är mer än troligt att männsikans förfäder levde i Afrika, snarare än på någon annan kontinent.

Fredrik Ronqvist

Fredrik är professor och arbetar med bioinformation och genetik.

Fredrik Ronquist.

Så fort vi jämför någonting inom biologin så använder vi släktskapsträden. Det tror jag att Darwin hade uppskattat - att få se hur evolutionsteorin har blivit ett grundläggande redskap inom alla livsvetenskaper.

Jag tycker det är fascinerande att Darwin i sin bok "The Origin of Species" bara hade en enda figur som illustrerade evolutionsteorin, och det var ett släktskapsträd. Uppenbarligen var det väldigt viktigt för Darwin hur man kunde tänka sig att evolutionen alstrade släktskapsmönster.

Den forskning som vi utför idag handlar mycket om att utveckla matematiska och statistiska metoder för att räkna fram den här typen av släktskapträd.

Evolutionsteorin innehåller två olika komponeneter. Den ena handlar om hur egenskaper förändras över tiden inom en art. Den andra handlar om hur olika arter är släkt med varandra. Hur över långa tidsperioder arter delas upp i dotterarter som sedan i sin tur delas upp i ytterligare arter.

Darwin hörde till de där ensamvargarna som utvecklade grundläggande teorier. Forskningen idag handlar mycket mer om lagarbete än på Darwins tid.