Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Silverfisk

Ibland kan man se en liten silverglänsande varelse raskt röra sig utmed golvet i badrummet, eller hjälplöst halkande omkring i badkaret. Det är en silverfisk som man har som objuden gäst i sitt hus.

Silverfisk ovanifrån

Silverfisk ovanifrån.

Silverfisken, Lepisma saccharina, är en så kallad primitiv vinglös insekt, men för den skull inte alls en okomplicerad varelse.

Utseende

Silverfisken är liten, den blir inte mer än 12 mm lång. Den har en tillplattad kropp som är täckt med silverglänsande fjäll. Den har ett par långa analspröt, cerci, och ett litet längre terminalfilament. Tillsammans gör dessa att det ser ut som om silverfisken har tre spröt i bakändan.

Antennerna är långa och hjälper silverfisken att känna sig fram i mörkret. Den har ett par små fasettögon.

Silverfiskens undersida.

Silverfiskens undersida.

Förekomst

Den håller sig dold i springor och andra fuktiga gömslen i badrum och källare under dagens ljusa timmar. I skydd av mörkret kommer den fram för att leta mat såsom matavfall, fuktigt papper med mera. Den har inget speciellt bo.

Förökning och tillväxt

Fortplantningen inleds med att hanen trummar med sina palper, del av mundelarna. Honan blir uppmärksammar detta och stimuleras att ta del av hanens aktivitet.

Hanen spinner han några signaltrådar på marken. På dessa trådar lämnar han en liten behållare med sina spermier i en så kallad spermatofor.

När honan följer hanens signaltrådar kommer hennes bakkropps genitaliebihang att ta upp spermierna, som hon lagrar i en särskild kammare. När äggen sedan lämnar äggstockarna passerar de denna spermiekammare och befruktas.

Honan lägger äggen i fuktiga skrymslen. Hon lägger bara 1-3 ägg per dag, men kan lägga 100 stycken under sitt liv.

Unge och vuxen silverfisk

Unge och vuxen silverfisk.

Efter tre till sex veckor kläcks äggen. Den nykläckta silverfisken ser ut som en vuxen, men är inte mer än två millimeter lång.

Genom att ömsa skinn, upp till 50 gånger, växer den till under tre års tid till vuxen silverfisk. Sedan kan den leva ett par år till.

Namnförklaring

Artens svenska namn nattsmyg, kom in vårt språk strax efter sekelskiftet (Wahlgren, 1906). Artens andra svenska namn silverfisk, kom in i vårt språk 1924. Båda namnen beskriver adekvat insektens levnadssätt respektive utseende.

Det vetenskapliga släktnamnet Lepisma kommer från det grekiska ordet lepisma som betyder fjäll eller skal och syftar på artens fjällbeklädnad. Artnamnet saccharina kommer även det från greksikan, från ordet sakcharon som betyder socker och syftar på djurets förkärlek för sockerinnehållande näringsämnen.

Släktingar

Silverfiskens nära släkting inomhus är ungssmygen Thermobia domestica som är brun. Den lever liksom silverfisken av kolhydrathaltig föda sådom exempelvis papper. Nyligen har den långsprötade silverfisken Ctenolepisma longicauda påträffats i ett per fastigheter i Stockholmstrakten.

Utomhus finns det ett par arter klippsmygar tillhörande släktet Petrobius som lever på klippor vid havsstränder. Stensmygen Dilta hibernica lever bland löv på stenig mark. Alla de utomhuslevande arterna lever av alger och lavar som de finner på stenar.

Sytstematik

Rike: Animalia (djur)
Stam: Arthropoda (leddjur)
Klass: Insecta (insekter)
Ordning: Zygentoma (fjällborstsvansar)
Familj: Lepismatidae (silverfiskar eller silverborstsvansar)
Släkten: Lepisma, Thermobia, Ctenolepisma, Petrobisus, Dilta

Systematik

Litteraturtips

Brink, P., 1964, Silverborstsvansar, Zygentoma eller Lepismatoidea. I: Hanström, B. (Red) Djurens värld, 2: 356-359.
Denis, R., 1949, II. - Sous-ordre des Zygentomes Börnes, 1904. I: Grassé, P.-P. (Red), Traité de Zoologie, anatomie, systématique, biologie, IX: 246-275.
Douwes, P., Hall, R., Hansson, C. & Sandhall, Å., 1998, Insekter. En fälthandbok. (Stockholm) [sidorna 34-35]
Kukalova-Peck, J., 1991, Fossil history and the evolution of hexapod structures. I: Naumann, I.D. (Red). The Insects of Australia, 2:a upplagan, sidorna 141-179.
Linderoth, C.H., 1967, Entomologi (Stockholm) [sidorna 110-111]
Pape, T. & Wahlstedt, U., 2002, En silverborstsvans nyinförd till Sverige (Thysanure: Lepismatidae). - Entomoligisk Tidskrift, 123: 149-151.
Richards, O.W. & Davies, R. G. (Red.), 1977, Imms´ general textbook of entomology (tenth edition). Vol. 2: 433-443. [Order I. Thysanura (bristle-tails; silverfish]
Smith, G. B. & Watson, J. A. L., 1991, Thysanure - Zygentoma (Silverfish). I: Naumann, I. D. (Red). The Insects of Australia, 2:a upplagan, sidorna 275 - 278.
Wahlgren, E., 1906, Svensk insektfauna. I. Första ordningen. Borstsvansar och hoppstjärtar. Apterygogenea. - Entomologisk Tidskrift, 27: 233 - 270.