Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Självstympning och återväxt

Ibland när man tar en harkank, lockespindel (se bild nedan) eller vandrande pinne, kan man märka att de ett eller flera av de långa ben lossnar. Fenomenet kallas autotomi eller självstympning. Hos vissa djur växer den förlorade kroppsdelen ut igen - regeneration eller återväxt.

Ödlor kan på motsvarande sätt tappa stjärten när ett angripande djur försöker fånga ödlan och tar tag i stjärten. Djuret gör detta medvetet i försvarssyfte - autotomi eller självstympning. Svärmande flygmyror använder sig av autotomi för att göra sig av med vingarna när de landat och inte längre behöver dessa.  

Hos vissa djur, framför allt unga individer, kan den förlorade kroppsdelen växa ut igen - regeneration. Ben på vandrande pinnar, stjärten på ödlor, är ett par klassiska exempel.

Autotomiserat ben från harkrank

Autotomiserat ben från en herkrank. Foto: Ulf Carlberg.

Autotomi      

Djur som har förmåga till autotomi har speciella morfologiska anpassningar för detta.

Insekter

Hos insekter som rätvingarna (gräshoppor, vårtbitare och syrsor) och vandrande pinnar är anpassningen en försvagning mellan lårringen (trochanter) och låret (femur).

Läs mer om insekters kroppsbyggnad

Ryggradsdjur

Hos ett ryggradsdjur, som till exempel en ödla, har varje svanskota en zon ungefär mitt på kotan, en partiell tvärspricka, utan benvävnad. När speciella muskler kring detta område aktiveras bryts kotan av i två delar. Mjukdelarna, musklerna och blodkärlen är särskilt ombildade så att djuret inte förlorar något blod.

Sandödla, skogsödla och kopparödla är exempel på ryggradsdjur som kan utföra autotomi.

Eftersom ödlans stjärt består av ett stort antal enskilda kotor ger det djuret en stor möjlighet till att välja var stjärten ska gå av, beroende på var angriparen tar tag i den.
 
Den stympade kroppsdelen kan fortsätta röra sig en kortare tid. Denna rörelse lockar det angripande djuret att attackera den lösa kroppsdelen istället för själva bytesdjuret.

Autotomi som anfall

Det attackerande tambiets gadd som lämnas kvar i den stugnas kropp är ett specialfall. Biet dör eftersom inälvor följer med giftkörtlen. Detta är det autotomi i form av anfall - inte försvar som för de ovan nämda fallen.

Tappa vingarna

Vingar kan brytas av hos vissa insekter, då deras funktion inte längre behövs för att sprida arten. Dessa kan inte växa ut igen. Svärmande myror, flygmyror tappar vingarna när de har landat.

Hjortflugor, som lever som ektoparasiter på olika hjortdjur, har vingar som de bryter av när de hittar lämplig värddjur.

Regeneration      

Regeneration förekommer hos vissa djur som utövar autotomi.

Insekter

Hos insekter, med ofullständig förvandling (ägg - larv - vuxen) sker en gradvis tillväxt i och med varje hudömsning. Efter två till tre hudömsningar kan ett ben vara utvuxet men inte till full storlek. Detta betyder också att en vuxen insekt som utför autotomi inte får något nytt ben.

Ryggradsdjur

Hos ryggradsdjur sker tillväxten kontinuerligt, men inte till samma storlek som hos en normal individ.

Hos ödlor bildas ingen benvävnad eller ny kota, utan det blir en sträng av fibröst brosk. De nya fjäll som bildas är enklare och har svagare pigmentering. Denna nya broskartade stjärt kan inte brytas. För hanödlor där storleken kan vara av social betydelse kan statusen sjunka.

Skogsödla med dubbel stjärt. JAZ Brundin, 1923

Det finns exempel på att regenerationsprocessen går fel, så att dubbla kroppsdelar växer ut. Skogsödlan ovan på bilden med dubbla stjärtar är ett sådant från Växjötrakten 1922. I gammal folktro kunde detta tolkas som förebud om onda tider.

Djuren ansågs också värda att tas tillvara i de gamla naturaliekabinetten - föregångarna till våra naturhistoriska museer.

Kostnad och vinster      

Även inom biologin talar man om kostnader och vinster för bland annat olika beteenden. Här är valutan inte pengar utan möjlighet att överleva och reproducera sig. Autotomi och regenerationen är en sådan balansgång.

För ett ryggradslöst djur, som en insekt, är kostnaden att den springer långsammare med fem än med sex ben. Det går också åt energi när kroppsdelen växer ut igen. Vinsten är att den kommer undan rovdjuret.

För ryggradsdjur som ödlor är kostnaden också att det går åt extra energi när kroppsdelen växer ut igen. Dessutom kan det innebära en lägre social status att förlora en kroppsdel. Vinsten är den överlever angreppet.

Namnförklaring      

Autotomi kommer från grekiskans autos som betyder själv, och tome som betyder skärning eller snitt. Regeneration kommer från latinets regenero för återföda eller återframbringa.

Litteraturtips och vidare läsning

Brundin, J. A. Z., 1923, Skogsödla med klufven svans. - Fauna och Flora, 18: 44.
Bullière, D. & Bullière, F., 1985, Regeneration. I: Kerkut, G. A. & Gilbert, C. I. (Red.), Comprehensive Insect Physiology, Biochemistry and Pharmacology, 2: 371-424. (Oxford).
Carlberg, U., 1986, Secondary defence in Carausius morosus (de Sinéty) (Insecta: Phasmida). - Zoologischer Anzeiger, 215: 373-384. Carlberg, U., 1986, Thanatosis and autotomy as defence in Baculum sp.1 (Insecta: Phasmida). - Zoologischer Anzeiger., 217: 39-53.
Dahl, E. & Hanström, B., Lockespindlar. I: Hanström, B. (Red.)., 1965 , Djurens liv, 4, Ryggradslösa djur 4, sidorna 88-99.
Edmunds, M., 1974, Defence in Animals. A Survey of anti-predator defences. (Harlow)

Individens utveckling: Regeneration, Lunds universitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster