Naturhistoriska riksmuseets historia sträcker sig drygt 250 år bakåt i tiden. Byggnaden i Frescati är från år 1916 och kallas ibland Naturens palats.
Naturhistoriska riksmuseet, exteriör. Foto: Staffan Waerndt
Redan i mitten av 1700-talet grundlades det som så småningom skulle bli Naturhistoriska riksmuseet. Det var Vetenskapsakademien som började med naturaliesamlingar, det vill säga samlingar med föremål från naturen. Samlingarna katalogiserades och ordnades av Linné.
Under 1740- och 50-talen växte Akademiens samlingar så mycket att lokalerna blev för trånga. Problemet löstes när man köpte en fastighet i Gamla Stan 1778. År 1786 hände något stort i museihistorien, Akademien införde noggranna bestämmelser om hur samlingarna skulle visas för allmänheten. I och med detta kan man säga att Sverige fick sitt första offentliga museum.
Museet har flera gånger flyttat till större och större lokaler för att få plats med de växande samlingarna och utställningarna. År 1916 var det nuvarande museet färdigtbyggt. Bygget påbörjades 1907 och husets yta är ungefär 20 000 kvadratmeter. Museibyggnaden fick en monumental utformning med rötter i barocken och en kraftfull geometrisk jugendstil. I och med de nya lokalerna hade man större möjlighet att ta emot en ökande publik.