Navlingar, Lichenomphalia, skivlingar som är lavar

En lav består av en svamp och en alg som lever i symbios. Svampen är oftast en sporsäckssvamp, men det finns faktiskt några skivlingar som ingår i lavar. De kallas navlingar och hör till släktet Lichenomphalia.

Navlingen bildar en lavbål tillsammans med grönalgen Coccomyxa. Hos en art består bålen av fjäll som blir upp till 5 millimeter stora. Fjällen är blågröna med vit undersida. Hos andra arter är bålen en mörkgrön grynig skorpa, som består av svamphyfer lindade kring algceller. Fruktkropparna som växer upp ur bålen är små. Hatten är 0,5 - 2 centimeter bred och ofta navlad. Skivorna är långt nedlöpande på foten.

Lichenomphalia är ett nytt släkte. Tidigare ingick de lavbildande navlingarna i släktet Omphalina. Det finns 8 arter kända i världen, varav 5 förekommer i Norden.

Kantarellnavling, Lichenomphalia alpina, växer på naken jord och bland mossor på kalfjäll och i fjällbjörkskog. Fruktkropparna är gula och liknar små kantareller. I Sverige är den funnen i Härjedalen, Lule lappmark och Torne lappmark.

Lichenomphalia grisella, saknar svenskt namn. Den växer på bar, fuktig jord. Den är sällsynt och utbredningen i Sverige är inte känd.

Bålnavling, Lichenomphalia hudsoniana, växer på jord och bland mossor. Den är allmän i norra Sverige, speciellt i fjälltrakterna, men sällsynt söderut. Bålnavlingen är den enda art som har en fjällik bål.

Vecknavling, Lichenomphalia umbellifera, växer bland annat på jord och murken barrved. Den förekommer allmänt i hela Sverige.

Lichenomphalia velutina saknar svenskt namn. Den växer på bar jord och bland mossor. I Sverige är den sällsynt och är känd från Blekinge, Småland och Uppland.

Text: Göran Odelvik