Systematik

Indelningen gäller inte enbart för djuren utan för alla levande organismer. Det kan förekomma en variation i indelningen inom olika grupper beroende på kunskapen om dessa och uppfattningen hur dessa skall indelas. Således kan det ibland förekomma grupperingar mellan dessa, eller i andra fall avsaknad av vissa grupper.

I vissa fall av  har det inte alltid varit nödvändigt att gå ned till mer än en viss nivå på faktasidorna. Det system som har används som en enhetlig grund i på faktasidorna är baserat på Parker (1982), men givetvis med viss variation då avvikelser förekommer.

Namnförklaringar      

Beträffande de vetenskapliga namnet och deras olika innebörd finns litet att säga. Ofta är de en beskrivning av djuret eller växten. För till exempel björkspinnaren är namnet Eriogaster lanestris helt enkelt en beskrivning: ull + mage, och ullig.

Men äldre namn kan även avspegla den tidens bildningsideal och digra kunskaper i exempelvis den grekiska mytologin. Namnet på apollofjärilen, Parnassius apollo, kommer från ett heligt berg och en gud.

Andra namn kan ha verkliga förebilder, exempelvis den romerske fältherren Carausius som givit den vanliga vandrande pinnen släktnamnet Carausius. Men ibland är det inte alltid möjligt att så här i efterskott att utröna ett namns betydelse.

För att uttolka namnens innebörder kan man gå till väga litet olika beroende på vad som passar en själv bäst. Latinska och grekiska lexikon, gärna samtida med artbeskrivningarna är ett utmärkt sätt. Men det finns även goda moderna specialböcker såsom Brown (1991), och i vissa fall kommer man långt med större uppslagsverk såsom exempelvis Webster's Dictionary. Till hjälp för att tolka innebörden av svenska namn har vi Nationalencyklopedins ordbok till god hjälp.