Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Sommarens öppettider:
Måndag-söndag 10-18
Från och med 22 augusti:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny

Utter – forskning och rapportering

Här kan du rapportera om du har sett en levande utter eller spår efter utter. Du hittar även information om hur du går tillväga om du hittar en död utter.

I vårt bildarkiv har bilder på uttrar och utterspår som vi fått av observatörer runt om i landet.

Rapportera spår eller levande utter

Under perioden den 17-28 juni har vi haft lite problem med vår mailserver. Vi ber därför dig som skickat en rapport via formuläret nedan under denna period, att skicka den igen.

Om du ser spår efter utter eller har turen att se en levande utter, är vi mycket intresserade och tacksamma att få ta del av din information. Om du har möjlighet att fotografera din observation, får du gärna bifoga bilden i e‑formuläret. Rapportera din observation via formuläret för utterrapportering.

Om du hittar en död utter

Uttern tillhör Statens vilt. Hittar du en död utter skall den rapporteras till polisen som skickar den vidare till Naturhistoriska riksmuseet.

Vart finns det utter?

På vår karta över Rapporterade utterobservationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du se från vilka områden i Sverige som utter har rapporterats.

Vi tar ut koordinater efter angivna lokalangivelse, vilket kan leda till att markeringen för respektive observation inte alltid hamnar exakt på rätt plats på kartan. Om du ser att någon markering ligger fel, meddela oss gärna så ändrar vi det. Du hittar kontaktuppgifter längst ner på sidan.

Skillnaden mellan utter, mink och bäver

I bland kan det vara svårt att skilja på utter, mink och bäver. Om du är osäker på vad det var för djur du såg. Kan du gå till sidan Skilj på utter, mink och bäver. Där har vi försökt beskriva hur man ser skillnad på arterna.

Se insända utterbilder och -filmer

Till bildarkiv

Till filmarkiv

Uttern på uppgång

Antalet döda uttrar som skickas in till Naturhistoriska riksmuseet har sedan mitten av 2000-talet ökat i antal. Uttern har även börjat återkomma till områden som den tidigare var borta ifrån. Ökningen beror troligen på att miljögifter som PCB (polyklorerde bifenyler) har minskar i miljön, samt att utterns livsmiljöer på flera ställen i landet har restaurerats i samband med arbetet kring det nationella miljömålet Myllrande våtmarker.

Fridlysning

Uttern fridlystes 1969 då antalet uttrar var lågt efter att ha jagats hårt för sin päls. Sedan återhämtade sig stammen något, men var nästa helt borta från Sverige vid mitten av 1980-talet. Anledningen denna gång var miljögifter och då särskilt PCB, som troligen skadade utterns möjligheter till reproduktion.

Hot

I dag är hoten för uttern främst trafik, fiskeredskap som uttern drunknar i samt nya miljögifter som till exempel olika fluorerade ämnen.

Läs den senaste rapporten om halter av perfluorerade ämnen i svenska uttrar Perfluorerade ämnen i utter från Sverige 1970-2015PDF.

Vad görs för uttern?

Vi på Naturhistoriska riksmuseet studerar hälsotillståndet hos landets uttrar, miljögiftsbelastning, åldersstruktur, födoval med mera.

Läs mer om uttern

Vill du läsa mer om uttern hittar du information på fakta om utter