Sortera 18 organismer som är kända för att dyka upp tidigt på våren. Sorteringen görs enligt vetenskaplig modell, men börja gärna med att eleverna får bestämma ordningen helt själva.
Lärarhandledningens text följer efter pdf-dokumenten.
Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
---|---|---|---|
Sortera vårtecken - lärarhandledning för utskrift.pdf | 354.6 kB | 2024-01-30 10.29 | |
Sortera vårtecken - frågor och resonemang för utskrift.pdf | 121 kB | 2024-01-30 10.29 | |
Sortera vårtecken - skyltar för utskrift.pdf | 600.4 kB | 2024-01-30 10.29 | |
Sortera vårtecken - sorteringskort för utskrift.pdf | 5.3 MB | 2024-01-30 10.29 |
Var med och testa material under utveckling och få tips om lektionsmaterial och fortbildning - välkommen till gruppen Naturhistoriska riksmuseet för pedagoger på facebook!
https://vimeo.com/showcase/10793261
Kopiera länken och klistra in i webbläsarens adressfält eller på er digitala lärplattform.
Det här är också rätt svar till sorteringsövningen.
Grävling
Bofink, ringduva, stare, sånglärka, tofsvipa
Citronfjäril, humla, nyckelpiga, nässelfjäril, påfågelöga, stackmyra, stickmygga
Huggorm
Blåsippa, sälg, tussilago, vitsippa
Titta på filmerna. Ladda ner och skriv ut Sortera vårtecken - frågor och resonemang.pdf och ha redo när ni tittar på filmerna.
Ladda ner och skriv ut Sortera vårtecken - sorteringskort för utskrift.pdf och Sortera vårtecken - skyltar för utskrift.pdf. Skriv ut enkelsidigt. Klipp isär sorteringskorten.
Vik bort gruppen på protokollet om du vill att barnen ska vänta med det momentet tills de sett filmen.
Titta på en film tillsammans. Diskutera frågan i slutet av filmen, frågorna och resonemang kring svaren följer.
Sortera vårtecknen. Sätt upp skyltarna i klassrummet. Prata om vilken grupp vårtecknet tillhör och placera sorteringskortet vid rätt skylt. Sorteringen kan göras vartefter ni ser filmerna eller efteråt som repetition.
Myror bär med sig frön till stacken. Myrorna äter inte fröet utan matar larverna med en liten näringsrik ”klutt” som finns på fröet.
Bofinken bygger sitt eget bo. Gärna i en grenklyka och kamouflerar det sedan med lavar och mossor.
Citronfjärilen övervintrar som vuxen. Många andra fjärilar övervintrar istället som ägg, larv eller puppa.
Grävlingsspår har tåavtrycken på rad bredvid varandra och märken en bit fram från de långa klorna. De andra spåren var 1. räv och 2. lodjur.
Många huggormar är sicksacktecknade men det finns också helsvarta. Snokar är också svarta men har oftast gula fläckar i nacken. Huggormens huvud är lite mer format som en osthyvel medan snokens huvud är format som en matsked.
De som övervintrar är drottningar. De är nya årets drottningar och de får starta nya humlebon på våren. Hanarna och alla arbetarna dör på hösten. Det gör även den gamla drottningen.
Starka färger hos nyckelpigan och andra insekter fungerar ofta som en varning. “Jag är oätlig!” Därför undviker många fåglar att äta upp dem.
Larverna från påfågelöga äter också på nässlor, men de larverna är helsvarta. Många fjärilslarver äter av just en sorts växt. De kallas för fjärilens värdväxt.
Ögonfläckarna skrämmer bort till exempel fåglar som vill äta upp fjärilen.
Nummer ett var skogsduva, nummer två var stadsduva och nummer tre var ringduva.
Det är gröngölingen, en hackspett, som gjort gropen. Gröngölingen har grävt sig in stacken för att äta av myrorna som ligger i vinterdvala där.
Starens ägg är ljusblå. Staren bor i holkar och många fåglar som bor i holkar eller hål där äggen inte syns har vita eller ljusblå ägg. Fåglar som lägger ägg i öppna bon eller på marken har ofta prickiga eller spräckliga ägg för att äggen ska vara kamouflerade.
De andas luft genom ett andningsrör i rumpan. Ofta hänger de med detta rör i vattenytan. Ungefär som om de hade snorkel alltså.
Ryttla kallas det när fåglar står still i luften. Fåglarna kan ryttla genom att flaxa kraftfullt med vingarna.
Feber. Salicin som finns i sälgens bark har länge använts mot inflammationer och feber. Det ämnet vidareutvecklades sedan kemiskt kring förra sekelskiftet, så att man fick fram acetylsalicylsyra, vilket används i värktabletterna treo, magnecyl och aspirin.
15 år var den äldsta ringmärkta tofsvipa som man hittat. Visste du att det varje år ringmärks cirka 300 000 fåglar i Sverige?
Tussilagons blad har ungefär samma form som en hästhov. Hästhov är också det svenska namnet på växten. Bladen kommer fram senare i vår.
Vitsippor har inte olika kronblad och foderblad, så allt kallas egentligen hylleblad. De flesta vitsippor har 6-7 hylleblad i blomman, men antalet kan variera från fem till ungefär 12.