Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Månen

För cirka 4,5 miljarder år sedan kolliderade en kropp som är ungefär lika stor som Mars med jorden som höll på att bildas. En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp, vår måne.

Månen

Månen. Foto: NASA

Efter cirka 90 miljoner år blev den fast och det vi idag känner till som månen.

Månens yta är ungefär lika stor som världsdelen Afrika. Till skillnad från Afrika visar månen bara fotspår av en sorts varelse – människan...

Tyngdkraft på månen

Månens tyngdkraft är bara 1/6 av jordens, eftersom det är en mindre himlakropp. Det innebär att du känner dig 6 gånger lättare på månen. Om du väger 50 kg på jorden så känns det som om du bara väger 8,5 kg på månen.

De största och mest kraftfulla teleskopen på jorden visar att det finns 500 000 kratrar på den sida som vi ser. Det skulle ta en person över 400 timmar utan avbrott att räkna dem – och det är borträknat de som finns på den sida av månen som vi inte kan se!

Människan på månen

Månen är det enda objektet i solsystemet som har besökts av människan själv, förutom jorden. Tolv astronauter gick på dess yta under sex månlandningar med Apollofarkoster (Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17) mellan juli 1969 och december 1972.

Deras fotavtryck kommer att bestå åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen såsom på jorden.

Den äldsta sten som har hittats på månen av astronauter är 4,6 miljarder år gammal, en miljard år äldre än den första encelliga mikroorganismen som levt på jorden.

Månfaser

Månen är i ständig rörelse och ändrar skepnad dag för dag. Det beror på att den rör sig i en omloppsbana kring jorden. När månen roterar kring jorden påverkas hur mycket av månens solbelysta yta som kan ses från jorden. Detta skapar månens faser.

Månfasdiagram, som anger månens posistion i förhållande till jorden och solen under de olika månfaserna.
Nymåne

Nymåne

På dag noll, tiden när månens resa runt jorden börjar, passerar månen en osynlig linje mellan solen och jorden. Då befinner sig månen i stort sett precis mellan solen och jorden och "försvinner" i det starka solljuset, så att vi inte kan se den.

Några få dagar senare kommer månen att ha färdats tillräckligt mycket österut längs dess omloppsbana och vi kan uppfatta den som en mycket tunn månskära. Månen kommer att växa sig större för varje dag tills den når 90 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden som den utgick från.

Första kvarteret

Första kvarteret

På den sjunde dagen befinner sig månen 90 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. 90 grader är en fjärdedel av 360 grader som är ett helt omloppsvarv.

Eftersom månen har nått en fjärdedel av sin omloppsbana runt jorden kallas det att månen befinner sig i första kvarteret. Från jorden verkar månen i denna fas endast halvt upplyst.

Fullmåne

Fullmåne

På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en en fullmåne på natthimlen.

Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

Sista kvarteret

Sista kvarteret

Cirka 22 dagar efter att månen startade sin färd runt jorden når den 270 grader av sin omloppsbana och den månfas som kallar sista kvarteret. 270 grader motsvarar tre fjärdedelar av omloppsvarvet på 360 grader.

När månen har passerat denna fas kommer vi att se allt mindre av den, tills den på nytt passerar den osynliga linjen på sin omloppsbana och påbörjar ett nytt varv runt jorden som nymåne igen.

När går månen upp?

Månen rör sig cirka 13 grader österut varje dag, jämfört med den bakomliggande stjärnhimlen. Detta för med sig att månen går upp cirka 50 minuter senare dag för dag. Detta kan dock variera under året, eftersom månen inte rör sig med en konstant hastighet och på grund av att månens omloppsbana är vinklad cirka fem grader jämfört med jordens.

På norra halvklotet varierar tidsskillnaden mest i mars. Detta eftersom vinkeln mellan månens omloppsbana och jordens horisont är brantast då. I september är vinkeln mindre och tidsskillnaden när månen går upp en dag jämfört med en annan blir mindre.

Den fas som månen befinner sig i kan också säga oss något om vilken tid månen går upp. Det beror på att månens fas är ett resultat av vinkeln i förhållande till solen. När månen befinner sig i första kvarteret, 90 grader bort från solen, kommer den att gå upp över horisonten i öster vid tolvtiden mitt på dagen lokal tid. Fullmånen, som inträffar när månen befinner sig 180 grader bort från solen, går upp när solen går ner i väster. När månen befinner sig i det sista kvarteret, 270 grader från solen, går den upp vid midnatt lokal tid.

Hur snabb är månen?

Månen måste färdas ganska snabbt för att kunna göra hela resan i sin omloppsbana runt jorden på en månad. Månen färdas med en hastighet på 3.700 kilometer i timmen, vilket avståndsmässigt motsvarar sträckan södra Sverige till den nordligaste delen och tillbaka igen. Så långt färdas alltså månen varje timme!

Varför ser vi alltid samma sida av månen?

Liksom jorden roterar månen runt sin egen axel. Den stora skillnaden är att jordens gravitation minskar den hastighet med vilken månen roterar - så att den roterar med samma hastighet som den färdas runt jorden. På så sätt visar månen alltid samma sida mot jorden. Men... på grund av en viss ojämnhet i månens roterande rörelse har det vid noggranna observationer visat sig att vi faktiskt kan se cirka 59%, snarare än 50%, av månens yta.