Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Fossil i Sverige

Här kan du läsa om från vilka tidsperioder det finns avlagringar och fossil i Sverige.

Kambrium, ordovicium och silur

I undre kambrium är sandstenar vanligast med fossil av armfotingar och leddjur. Grävspår och krypspår finns bevarade. I mellersta och övre kambrium finner vi alunskiffrar och i dessa trilobiter och graptoliter (avlägsna släktingar till ryggradsdjur).

Under ordovicium är bergarterna kalksten, utom Skåne som har skiffrar. I kalkstenen är bläckfiskar, tagghudingar, trilobiter och graptoliter vanliga. Kalksten från Öland, så kallad ortoceratitkalksten, är ett välkänt byggnadsmaterial. Silur domineras av skiffrar utom på Gotland, där vi finner kalksten. I stora rev fanns en rik djurvärld: trilobiter, tagghudingar, blötdjur och enstaka fiskar.

Devon, karbon och perm

Bergarter med fossil saknas i Sverige.

Trias, jura och krita

Tidsperioderna trias, jura och krita utgör jordens medeltid, mesozoikum. I Sverige finns avlagringar från denna tid bara i Skåne.

Fynd från trias visar att lagren är bildade på land eller i sjöar. Fotspår av dinosaurier har hittats i kollager från slutet av trias. Under juratiden är lagren bildade på havsbottnen. Växtfossil är talrika: fräken, ormbunkar, kottepalmer, fröormbunkar, bennettiter. Vulkaner var aktiva, en finns bevarad vid Röstånga. Från kritaperioden finns, i lager från havsbottnen, tagghudingar, bläckfiskar, svanödlor och hajar. I lager bildade på land har man hittat insekter, fåglar, dinosaurier och blomväxter.