Hur känner man igen en meteorit?
Det stora flertalet meteoriter (94 %) är stenar, resten består av nickelhaltigt järn samt en mindre andel sten-järnblandingar.
Många av de meteoriter som träffar jorden kommer från asteroider som har kolliderat med varandra, splittrats, kommit ur kurs och korsat jordens bana. Kometkärnor anses också vara en källa för vissa meteoriter. Det finns även grupper av mycket sällsynta meteoriter som kommer från planeten Mars eller från månen.
Lätt att identifiera
Meteoriterna har karaktäristiska egenskaper som gör att de lätt kan identifieras av en fackman.
Hur känner man igen en meteorit?
Sanna och falska meteoriter
Alla meteoriter som fallit under de senaste hundra åren eller ännu längre tillbaka har en tunn och skarpt avgränsad, svart smältskorpa. Smältskorpan bildades vid inbromsningen i atmosfären. Stjärnskott (=meteorer) är meteoriter som är så små att de helt smälter upp och förgasas i atmosfären.
Om du hittar en misstänkt meteorit och vill skicka hit bilder på denna, försök då helst ta en bild där även en frisk yta inuti stenen syns, inte bara en rostig, vittrad och ibland kanske till och med lav- eller mossklädd yta, vilken är mycket svårt att säga något bestämt om.
Järnmeteoriter
Järnmeteoriter har hög densitet och är starkt magnetiska. Om man etsar en polerad yta med en speciell syrablandning framträder en struktur som bara finns i meteoritjärn.
Järnmeteorit. Polerad och etsad yta, med den karakteristiska strukturen. Foto: Louise Tenn
Stenmeteoriter: kondriter och akondriter
Stenmeteoriter innehåller mindre mängder järn och är därför svagt magnetiska. De består huvudsakligen av olivin samt ett pyroxenmineral som nästan helt saknas i bergarter på jorden. Mineralen bildar millimeter-stora droppliknande kulor av olika struktur (=kondruler). Eftersom de flesta stenmeteoriter innehåller kondruler kallas de kondriter.
Bland kondriterna finns en mindre vanlig typ av speciellt intresse, de kolhaltiga kondriterna. Namnet syftar på deras innehåll av små mängder organiska substanser som uppkommit i rymden utan medverkan av biologiska processer. Denna grupp anses ha den mest primitiva (=ursprungliga) sammansättningen. Kondriterna motsvarar det material som vår planet, jorden, bildades av tidigt i solsystemets utveckling.
Akondriter är sällsynta typer av stenmeteoriter utan kondruler. De indelas i flera grupper som skiljer sig kraftigt från varandra. Meteoriterna från Mars utgör tre av grupperna.
Foto: Erik Jonsson
Bilden intill visar en stenmeteorit och är tagen i ett polarisationsmikroskop. Den visar en så kallad kondrit som föll i Hallingeberg i Småland år 1944. Bergarter av detta utseende existerar inte på jorden.
Meteoriter är ovanliga
Meteoriter är ovanliga. Ungefär fem nyfallna meteoriter samlas in varje år i hela världen. Man känner bara till tio olika meteoriter som fallit i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Till dessa kommer en handfull fynd, det vill säga meteoriter man hittat och ej kan sätta i direkt samband med något observerat fall.
Riktigt stora meteoriter bromsas inte av atmosfären utan träffar jorden med kosmisk hastighet och förgasas i en katastrof som kan få global omfattning. Det mest välkända exemplet är ett asteroidnedslag i Mexiko för 65 miljoner år sedan som orsakade dinosauriernas utdöende. Spåren av ett annat nedslag är den ca. 380 miljoner år gamla cirkulära Siljanstrukturen i Dalarna.
Kända svenska meteoriter
Den mest kända svenska stenmeteoriten, kallad Hessle efter nedslagsplatsen i Uppland, exploderade 1869 i atmosfären och gav upphov till en meteoritskur där hundratals individuella stenar kunde tillvaratas.
Järnmeteoriten Muonionalusta består också av flera bitar, vilka är fragment efter en mycket stor meteorit som föll i Norrbotten för mer än 800.000 år sedan. Spåren efter nedslaget har sopats igen av upprepade nedisningar under istiden. Många rostiga järnfragment finns dock kvar i moränen och väntar på att bli upptäckta.
Mer om svenska meteoriter.
Naturhistoriska riksmuseets meteoritsamling
Enheten för Geovetenskap (tidigare Mineralogi) vid Naturhistoriska riksmuseet har i sina samlingar 1008 prov från 307 olika meteoriter. Deras namn, typ och landet de kommer ifrån är förtecknade i en sökbar meteoritkatalog på Naturarv
Länk till annan webbplats. (filtrera på "NRM Mineralogy" och "Meteorites").
