Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 6(6), juni 2002

Kammossan ser ut som en gammaldags kam eller som en fågelfjäder

Månadens kryptogam

juni 2002

Kammossa med sporkapslar
Kammossan, Ptilium crista-castrensis, är kanske den av våra vanliga barrskogsmossor som är lättast att känna igen. Samtidigt är den en av våra vackraste skogsmossor. Arten finns i hela landet, men är ganska ovanlig i en del områden som saknar barrskog. I övrigt är kammossan vitt utbredd på norra halvklotet. Den trivs bäst i fuktigare skogsmiljöer och man hittar därför större mängder främst i fuktiga granskogar. I torrare barrskogstyper dominerar istället vanligen husmossa, Hylocomium splendens eller väggmossa, Pleurozium schreberi.

Kammossan är en ganska storvuxen, regelbundet fjädergrenad bladmossa. Artens svenska namn kommer antagligen av att den liknar en typ av tvåsidiga kammar som inte är särskilt vanliga idag. Normalt känner man igen arten på detta, utan att ta vare sig lupp eller mikroskop till hjälp. Skulle man stöta på exemplar som är sämre utvecklade är bladen både krökta och längsveckade, samt har en förhållandevis brett äggrund bas och en mycket kort nerv.

Kammossan kan möjligen förväxlas med andra fjäderlika mossarter, som kalkkammossan, Ctenidium molluscum. Den senare, som växer på kalkrik jord och sten, saknar dock längsveck i bladen och ger inte ett lika regelbundet fjäderlikt intryck.

Text: Lars Hedenäs