Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 13(11), november 2009

Tagellavar och garnlav

Långa hängande lavar som draperar träden är kanske en av de detaljer som är mest förknippade med gammelskogar. Hänglavarna spelar också stor roll i de nordliga skogsekosystemen som bomaterial åt många fåglar och som föda; samernas renar äter till mycket stor del hänglavar under flyttningarna mellan sommar- och vinteruppehållsområdena, och under de vinterperioder då skare och is hindrar dem från att komma åt växter och lavar på marken under snön i skogen. Den vanligaste gruppen av dessa hänglavar, tagellavarna (släktet Bryoria), innehåller 16 svenska arter, men artuppfattningen varierar starkt och artavgränsningarna är i många fall minst sagt oklar. Tagellavarna i Bryoria skiljdes ut från släktet Alectoria (som bland annat innehåller garnlaven, Alectoria sarmentosa) i mitten av 1970-talet, men fortfarande har inga större artavgränsningsstudier gjorts med modern DNA-sekvenseringsteknik.

Manlav och grå tagellav

De vanligaste arterna bland tagellavarna i olika barrskogstyper är den vanligtvis mörkt svartbruna manlaven (Bryoria fuscecens) och den vanligtvis ljust gråvita grå tagellav (Bryoria capillaris). Bägge arterna varierar påtagligt mycket i färg och är ofta svåra att skilja åt. Den grå tagellaven innehåller dock en kemisk substans som reagerar starkt gult när man tillsätter KOH-lösning. Åtminstonde manlaven kan betraktas som ett outrett art-komplex.

Talltagel

En vanlig art i talldominerade skogar i norra och mellersta Sverige är talltagel (Bryoria fremontii). Det är en ganska grov, glänsande kastanjebrun art, som lätt känns igen på sina gula soral när dessa finns utbildade. Talltagel har grova, vridna grenar och kan bli flera decimeter lång.

Nästlav

Nästlav (Bryoria furcellata) är en annan typisk tall-epifyt. Den bildar till skillnad från flertalet andra tagellavar inte hängande bålar utan är upprätt och utspärrat busklik. Soralen hos nästlaven har små pigg-lika utväxter (så kallade isidiösa soral) vilket gör den mycket lätt att känna igen. Nästlaven finns i större delen av landet, men är ovanlig i södra Sverige där den indikerar skog med höga naturvärden.

Garnlav

Garnlav (Alectoria sarmentosa) är en karakteristisk, blekt gröngul art i gamla granskogar över större delen av Sverige utom längst i söder. Den har minskat kraftigt i hela landet men kan förekomma i stor mängd i skog som undgått skogsbruk. Garnlaven kan bli flera decimeter lång och drapera träden i gynnsamma lägen, där den dessutom kan producera små rödbruna apothecier, annars förökar den sig främst genom fragmentering. Släktet Alectoria skiljer sig bland annat från Bryoria i spor- och sporsäckutseende. Detta är mikroskopiska karaktärer som förstås inte är så lätta att studera hos arter som dessutom sällan producerar fruktkroppar.

Text: Mats Wedin
Bild: Ramona Ubral-Hedenberg

Läs mer:
Ordlista (förklarar kryptogambotaniska begrepp)
Fler kryptogamer