Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 4(7), juli 2000

Kritlav, Dirina massiliensis

Månadens kryptogam juli 2000

Kritlav med Trentepohliaalg

Linné skrev om gulkronill, Hippocrepis emerus, "Hwem hade wäl trodt at detta lilla träd, som alla wintrar bewaras uti orangerierne och som wäxer i Österrike, skulle tola wåra wintrar och kunna wäxa wilt i Sverige?

Hade Linné varit lite mer intresserad av lavar (Linné gillade inte lavar och heller inte svampar, se månadens kryptogam för september 1999), hade han nog blivit lika förvånad om han sett kritlav växande på Gotland. I synnerhet om han hade hittat de rikt fertila exemplar som växer vid Hoburgen och på Stora Karlsö.

Släktet Dirina, kritlavar (det svenska namnet introduceras för första gången här) omfattar 8 arter. Alla växer längs medelhavets kustområden eller andra områden med medelhavsliknande klimat, såsom Kalifornien och delar av Västindien.

Kritlav, Dirina massiliensis, är en skorplav som är vanlig på strandklippor längs medelhavets kuster och öar. Den trivs särskilt väl på kalkklippor, men dessa måste vara lodräta och ligga nära havet. Det latinska artepitetet, massiliensis, som betyder växande vid Marseille, ger en fingervisning om att kritlavens utbredningsområde är vid medelhavskusten.

Gynnsamma, medelhavsliknande växtbetingelser finner vi uppenbarligen också på Öland och Gotland för här kan vi på ett flertal platser finna kritlav på nordligt eller nordvästligt exponerade lodytor vid havet. Kritlav uppträder ofta steril, enbart sorediös, särskilt utanför sitt egentliga utbredningsområde. Att finna den sterila formen så långt norrut är mycket ovanligt. Men att också finna välutvecklade fertila exemplar är unikt. Vid Hoburgen på Gotland, på självaste Hoburgsgubbens matsal, kan man enkelt och bekvämt studera både den fertila och den sterila formen vilka mer eller mindre täcker hela den nordvästra sidan av matsalen. Den är vit eller vitgrå och ger ett kritartat intryck, därav det svenska namnet. Repar man den med ett vasst föremål så blir den rödgul i själva repan av de pigment som då frigörs hos den ingående algen, Trentepohlia. Förutom Hoburgen känner vi kritlav i dess fertila form i Sverige endast från Stora Karlsö. Dessa är också de två nordligaste lokalerna i världen.

Ja, det är inte svårt att hålla med Linné i hans förvåning. Det känns sannerligen inte som Sverige när man på Gotland kan studera, inte bara kärlväxter som gulkronill och mjältbräken, Asplenium ceterach, utan också, en typisk medelhavslav som kritlav, under en och samma promenad.

Text: Anders Tehler
Lästips: Tehler, A. 1983. The genera Dirina and Roccellina (Roccellaceae). Opera Botanica 70: 5-86.
Läs mer:
Gulkronilllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Den virtuella floran)
Trentepohlia
Månadens kryptogam september 1999 (Kochenchillav)
Mjältbräkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Den virtuella floran)
Ordlista
Fler kryptogamer