Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

Bild: Rutil-förande eklogit på ön Gurskøy, Norge. Foto: Ellen Kooijman

Termokronologi i rutil

U-Pb-datering och analys av Pb-diffusionsprofiler i rutil ger mer detaljerad information om avsvalning efter metamorfos i orogena bälten, exempelvis i Norge.

Forskningsområden: Geovetenskap

Forskningsämnen: Geo och termometri , Geologiska och förhistoriska händelser, Rutil, Termokronologi

Forskningsområden: Geovetenskap

Forskningsämnen: Geo och termometri , Geologiska och förhistoriska händelser, Rutil, Termokronologi

Projektbeskrivning

Projektperiod: 2017 - 2025
Medverkande enheter vid museet: Enheten för geovetenskap

Mineralet rutils (TiO2) användbarhet för studier om jordskorpans utveckling och tektonik blir alltmer uppenbar. Detta mineral utgör en pålitlig singel-mineral-termometer som är kapabel att bevara temperatur-information även vid metamorfos vid höga och ultra-höga temperaturer. Dess halter av HFSE (High Field Strength Elements) kan användas för att klarlägga den geokemiska miljö vid vilken rutilen kristalliserade. Rutil fraktionerar uran från bly, och visar bly-diffusion vid måttliga till höga temperaturer, vilket möjliggör U-Pb-termokronologi med rutil. Användning av diffusionsprofiler i geo-termometri är en relativt välutvecklad metod, ex. för huvudelement i granat. Möjligheten att använda bly-diffusionsprofiler i rutil för att bestämma maximal metamorfostemperatur i bergarter har däremot inte undersökts tidigare.

Detta projekt syftar till att kartlägga max-temperatur, ålder och avsvalningshistoria endast med hjälp av bly-diffusionsprofiler i rutil. Principen är att välja ut stora rutil-kristaller från hög-temperatur-metamorfa bergarter som har en välkänd termal historia. Ett område som uppfyller dessa krav är den ultrahöga tryck-zonen inom det Västra gnejskomplexet i Norge. Tidigare studier har dokumenterat avsvalning från ~800 °C mellan 410 och 380 miljoner år, baserat på en lång rad mineral och isotopsystem.

Diffusionsprofiler i rutil kommer att mätas med hjälp av laser-ablation-multi-kollektor ICP-MS. I kombination med kända diffusions-koefficienter för bly i rutil kommer dessa profiler att ge troliga kristallisationstemperaturer för rutil och en avsvalningshistoria fram till blockeringstemperaturen för bly i rutil. Metoden kan enkelt utvärderas genom att jämföras med existerande regionala data. Dessutom kommer Zr i rutil analyseras med elektronmikrosond för att få ytterligare en uppskattning av rutilens kristallisations-temperatur.

Resultaten kommer att ge en mer detaljerad bild av den regionala avsvalningshistorien vid moderata temperaturer i det Västra gnejs-komplexet i Norge. Av mer fundamental betydelse är dock att bly-diffusionstermometri i rutil kommer att etablera en snabb singel-mineral-metod för att kartlägga avsvalningshistorier vid måttliga till höga temperaturer, vilken överbryggar gapet mellan hög-temperatur-metoder (ex. U-Pb-datering av zirkon och monazit) och låg-temperatur-termokronometri så som 40Ar/39Ar-termokronologi och (U-Th)/He-datering.

Utvalda publikationer

  1. Kooijman, E., Mezger, K. & Berndt, J. (2010). Constraints on the U-Pb systematics of metamorphic rutile from in situ LA-ICP-MS analysis. Earth and Planetary Science Letters, 293, 321–330. https://doi.org/10.1016/j.epsl.2010.02.047 Länk till annan webbplats.
  2. Zack, T. & Kooijman, E. (2017). Petrology and geochronology of rutile. Reviews in Mineralogy and Geochemistry, 83, 443-467. https://doi.org/10.2138/rmg.2017.83.14 Länk till annan webbplats.

Projektgrupp

Externa medverkande

Prof. Matthijs Smit, University of British Columbia, Vancouver, Canada. Läs mer här! Länk till annan webbplats.

Projektansvarig

Ellen Kooijman

Enhetschef

Geovetenskap

Epost-ikon ellen.kooijman@nrm.se

Projektdeltagare

Melanie Kielaman

Forskare

Geovetenskap

Epost-ikon melanie.kielman@nrm.se

Forskningsområden: Geovetenskap

Forskningsämnen: Geo och termometri , Geologiska och förhistoriska händelser, Rutil, Termokronologi

Innehållsansvarig: Andreas Karlsson