Planschverk

Många svårigheter med ekonomi, gravyr och tryckteknik mötte dock Fries, innan verket kunde börja tryckas. Han försökte själv att sätta sig in i dåtidens tryckteknik, men han var inte helt nöjd med de böcker som tidigare producerats. Två tekniker var aktuella på 1850-talet, det tämligen nya färgtrycket eller också att i efterhand färglägga på fri hand. Kontakter med en litograf, Axel Jacob Salmson (1807-1876), blev emellertid fruktbringande. Denne självlärde litograf bildade 1854 en egen firma, ansedd som det bästa litografiska tryckeriet i Stockholm, som i slutet av 1860 producerade det första häftet av Sveriges ätliga och giftiga svampar ut. Misstänkt för oegentligheter flydde Salmson dock till USA år 1862, varvid han efterträddes av andra litografer och tryckare tills verket låg färdigt år 1866. Sveriges ätliga och giftiga svampar omfattar 94 planscher i stort format (37x27 cm), föreställande 93 svamparter, och 53 textsidor + register på svenska. Mest representerade är skivlingar och soppar.

Arbetet på det vetenskapliga verket Icones selectae Hymenomycetum nondum delineatorum påbörjades redan innan Sveriges ätliga och giftiga svampar var fullbordad. Avsikten var att avbilda nya och hittills ej avbildade arter, och det fanns gott om bilder att välja mellan. Verket gavs ut i två volymer, och formatet blev detsamma som för Sveriges ätliga och giftiga svampar. Den första volymen, som var uppdelad i 10 häften, innehöll 116 s text (på latin) och 100 planscher med avbildningar av 265 arter och utkom mellan åren 1867 och 1884. Även om bilder och många texter låg färdiga fick den åldrade Fries ta hjälp av sonen Oscar Robert. Han fick dock sin önskan uppfylld om att få uppleva utgivandet av häfte 10, det sista i volym 1. Även häfte 11, det första i volym 2, hann komma ut innan Elias gick bort 1878. Redigeringen av häftena 12-20 övertogs av sönerna Thore Magnus och Oscar Robert, som fullbordade Icones år 1884.

Litteratur