Stefan Bengtson

Att lägga pusslet kring livets evolution

Stefan är professor emeritus och forskare vid enheten för paleobiologi. Före pensioneringen var han professor i paleozoologi vid museet.

- Jag har formellt inga plikter längre vid museet, eftersom jag inte är avlönad. Men jag är knuten till museet, fortsätter min forskningsverksamhet där, och försöker ta del av enhetens vetenskapliga och sociala liv.

Livets tidiga historia på jorden

Stefans forskning handlar om biosfärens historia, med fokus på omvälvande händelser som omskapade livets förutsättningar på jorden, till exempel syresättningen av atmosfären, uppkomsten av eukaryota celler, etableringen av de tre stora grupperna av flercelliga organismer: svampar, växter och djur.

Det är händelser över tidsperioder så enorma att vi aldrig kommer att kunna förstå eller överbrygga dem, men det får inte hindra oss att bära vårt strå till stacken för att bidra till att vi kan se lite längre.

Ett av många miljarder solsystem

Det som fick Stefan att bli forskare var den svindlande tanken att jorden har funnits i flera miljarder år, att vårt solsystem bara är ett av många miljarder i Vintergatan, och att denna galax bara är en av tusentals miljarder galaxer i vår bubbla av universum.

Stefan minns gärna hur han har hjälpt sina kollegor att förbättra sina resultat:

- Vid några tillfällen har jag lyckats rädda kolleger från karriärförstörande situationer, genom att övertala dem att inte publicera eller att helt omarbeta tvivelaktiga arbeten som hade stjälpt deras karriär om de hade publicerats, och i ett fall genom att bekräfta resultat som var så kontroversiella att den som först publicerade dem beskylldes för forskningsfusk och såg sin karriär gå i kvav till dess att jag kunde visa att hans upptäckter var riktiga, berättar Stefan och fortsätter:

- Själv har jag också räddats några gånger av kritiska och konstruktiva vänner, och jag har alltid trivts bäst när jag har samarbetat med kolleger som kan sådant som jag själv inte behärskar.

Hans arbete har flera gånger lett till stora överraskningar, t ex när han upptäckte att de millimeterstora kulor som man hittade i kambriska mikrofossilprover i själva verket var okläckta ägg från den ”kambriska explosionen”, djurens första uppblomstring för en drygt halv miljard år sedan.
Detta lade grunden för en omfattande kartläggning av den äldsta djurvärlden med hjälp av röntgenmikrotomografi som museet har utfört vid en schweizisk synkrotron, Swiss Light Source.

Vad vill Stefan uppnå med sin forskning?

- Att hitta viktiga pusselbitar som ger oss fräscha perspektiv på livets evolution. Att känna att vi gör en kulturellt värdefull insats och har roligt på kuppen.