Skogens biologiska mångfald

Innehåll på sidan

Följ med en naturskogsförespråkare
1. Vad är en skog?
2. Barrnaturskogens naturliga livscykel
3. Några av barrnaturskogens hotade och sällsynta arter
4. Skogen i våra hjärtan
5. Möta lavskrikans blick (endast musik)
6. Den svenska naturskogens liv
Vill du veta mer?

Följ med en naturskogsförespråkare

Vad menas med naturskog? Varför är det viktigt att träd får bli gamla? Följ med en av våra välkända naturskogsförespråkare som ägnat sitt liv till att ge skogen en röst. Slå dig till ro och lyssna till fakta och filosofiska tankar om skogens betydelse och vikten av arters existens – för naturens överlevnad och för vår egen. Berättat och fotograferat av Sebastian Kirppu. Välkommen att följa med genom att titta på de sex delarna nedan.

Med ett personligt engagemang och med övertygelsen om att skogen behöver en röst är Sebastian Kirppu en välkänd profil i vårt land. Han är skogsbiolog, föredragshållare och sommarpratare med mångårig kunskap om skogen. I denna digitala utställning delar han med sig av sin kunskap och sina tankar.

Naturskogen är ett ekosystem. Och ett ekosystem är ett levande väsen med en stor mångfald av olika arter av mossor och lavar, svampar, insekter, fåglar och djur. Alla är de beroende av att träden ska få leva hela sina liv och få vara döda träd i många hundra år.
– Sebastian Kirppu

Varför behövs biologisk mångfald i skogen?

Sveriges skogslandskap domineras av barrskogar (boreal naturtyp). De vanligaste trädslagen i skogen är gran och tall med inslag av björk, asp, al, sälg och rönn. I södra Sverige finns även så kallade ädellövskogar med till exempel bok, ek, alm, ask, lönn och lind.

Långa livscykler

I naturskogen är varje träd bunden till den plats där fröet grodde. Här ska trädet leva, dö och förmultna och bli näring och kollager i skogsmarken. En talls livscykel, från planta till gammalt träd till dött nedbrutet träd, är omkring 1000 år. De sista 850 åren är då de mest mångfaldsrika, särskilt när trädet har dött. För granen gäller ca 500 år och de sista 350 åren är mest intressanta ur artmångfaldens perspektiv. Under dessa långa livscykler sker naturliga störningar i skogen så som skogsbränder, barkborreangrepp, stormar, svampinfektioner, men inga träd lämnar skogen vilket skapar levande ekosystem med en rik biologisk mångfald.

Vikten av mångfalden av arter

Idag hugger vi ner naturskogarna, fraktar träden till sågverk, pappersmassafabriker och värmeverk. Sedan återplanterar vi tall- eller granvirkesåkrar som återigen ska kalhuggas efter 50–100 år och träden fraktas bort. På detta sätt tar vi bort nio tiondelar av trädens livscykel vilket utarmar den biologiska mångfalden knuten till skogens ekologi. Mångfalden av arter är det som knyter ihop det levande ekosystemet, det är kittet som binder samman allting. Lite som muttrar och skruvar som ser till att flygplanskroppen hänger ihop. Vem skulle vilja sätta sig på flyget om det saknas ett antal muttrar och skruvar? Skogen som ekosystem har funnits i omkring 400 miljoner år, vi människor (Homo sapiens) i cirka 250 000 år och kalhyggesskogsbruk på industriell skala i cirka 60–70 år.

Karta över andelen gammal skog i Sverige.

Karta över Sverige som visar var det finns gammal skog.

Karta från SLU i Umeå, Riksskogstaxeringen: här visas de delar av det svenska skogslandskapet där det finns så kallad gammal skog (röda områden), 120 år söder om Dalälven, Götaland och 140 år, norr om Dalälven, Svealand och Norrland. Till stor del är det väl just dessa som kan tänkas vara naturskogar men inte alla eftersom det kring kusten troligen var kalhugget redan på 1800-talets sista decennier och de gamla skogarna där kan ha varit frösådda eller t o m planterade men i inlandet är det naturskogar. Detsamma gäller säkert många "gamla skogar" i södra Sverige som troligen varit planterade efter kalhyggen och därmed heller inte har så höga naturvärden som skogar som aldrig kalhuggits.