Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Elev som använder materialet Sälforskaren

Sälforskaren

Det här är en digital laboration där eleverna får använda information från flera källor för att dra slutsatser om två svenska sälpopulationer. Källorna som används är SharkWeb, Sveriges nationella arkiv för marin miljöövervakningsdata och SMHI.


Årskurs: Åk 7 - 9, Gymnasiet

Ämne: Biologi, Naturkunskap

Centralt innehåll:

Innehållstyp: Arbetsmaterial för utskrift, Systematisk undersökning, Interaktivt, Digital resurs

Tidsåtgång: Cirka 30-50 minuter

Ladda ner material för utskrift

Lärarhandledningens text följer efter PDF-filerna.

Förhandsvisning av materialet Sälforskaren

Det här är Sälforskaren

Sälforskaren är en digilog övning. Det mesta görs digitalt från en och samma länk via Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Några delar är analoga och görs på papper. Materialet är helt självinstruerande och innehåller filmer, bilder, korta texter och interaktiva övningar.

Sälforskaren består av fem avsnitt (översikt här nedanför) och alla länkar som behövs är inbakade i materialets digitala stomme. Uppgiften är självinstruerande och görs enskilt eller i par.

Förberedelser

Ladda ner och skriv ut Sälforskaren - Elevmaterial.pdf, ett ex till varje elev/par.

Genomför Sälforskaren

Tidsåtgång

30-50 minuter

Introducera uppgiften på ett sätt som är lämpligt i gruppen. Den minsta information som behövs står i rutan här nedanför.

Ge eleverna länken till Sälforskaren och låt dem köra igång.

Tips 1

Det går att få alla texter upplästa, så bra om eleverna har hörlurar.

Tips 2

Testa gärna Sälforskaren själv innan du låter eleverna göra den. Då märker du om det är något du behöver förklara innan de sätter igång.

Länk till materialet

www.nrm.se/salforskaren

Kopiera länken och klistra in den i webbläsarens adressfält eller på er digitala lärplattform.

Sälforskaren, översikt

Därför håller forskarna koll på sälar

Varför man övervakar sälar och hur det görs. Fakta om de svenska sälarterna.

Svar till steg 1 på utbredningskartan

Gråsäl - Grey seal; Knubbsäl - Harbour seal; Vikare - Ringed seal

Svenska vatten

Vad de svenska havsområdena kallas. Kartövning.

Svar till steg 2 på utbredningskartan

1. Kattegatt; 2. Skagerrak; 3. Östersjön; 4. Kalmarsund; 5. Bottenviken

Utbredning

Introduktion till databasen SharkWeb. Sökning i databas.

Svar till steg 3 på utbredningskartan

1 - Knubbsäl; 2 - Knubbsäl; 3 - Gråsäl; 4 - Knubbsäl; 5 - Vikare

Knubbsäl

Undersökning av Östersjöpopulationen av knubbsäl. Sökning i databas.

Svar till arbetsblad 1

Tabellen: 0, 3, 11, 14, 24, 34

Diagram: C

Förslag på resonemang: Eftersom antalet observationer har ökat, kan man anta att det har blivit fler knubbsälar i Kalmarsund mellan 1991 och 2016.

Vikare

Undersökning av sambandet mellan isutbredning och observationer av vikare. Sökning i databas och studie av kartor.

Svar till iskartan

2015 - allra högst upp i Bottenviken

2018 - Bottenviken och Bottenhavet

Svar till arbetsblad 2

Hypotes - Förslag: Eftersom vikarna observeras på is borde de ha observerats över ett störreområde 2018, eftersom det var mer is i Bottenviken det året.

Samband - Förslag på resonemang: Vikare observeras då de ligger på isen. Därför sammanfaller platserna för observation av vikar med var det finns is i Bottenviken under ett år. Om det är mycket is observeras vikare över ett stort område och tvärtom.

Framtiden - Förslag på resonemang: Vikarna är beroende av isen, därför kanske populationen minskar om det blir vanligare med lite is framöver.

Lärarröster om materialet

En jätterolig uppgift som engagerar eleverna. De fick prova på att vara forskare, vilket de uppskattade. Extra kul att få använda den faktiska databasen, det gjorde att övningen kändes mer 'på riktigt'.

Jag kunde checka av förmågan att genomföra undersökningar, dra slutsatser av resultat och använda olika typer av källor.

Sälforskaren kommer bli ett stående inslag för mina elever, antingen i ekologiavsnittet i Biologi 1 eller kursen Djurens biologi. Tack för en bra övning!

Det kan finnas många anledningar till att en digital produkt inte fungerar som förväntat. De flesta problem löses om man rensar webbläsarens cacheminne. Be en IT-ansvarig om hjälp om du inte vet hur man gör.

Ibland funkar det att öppna länken i en annan webbläsare.

Om problemen kvarstår trots rensat cacheminne eller försök med annan webbläsare behöver vi följande information för att kunna felsöka. Skriv ner den i ett mail till pedagogerna@nrm.se.

  • Vilket material gäller det?
  • Vad är det som inte fungerar? Beskriv felet.
  • Kommer det upp något felmeddelande? Vad står det?
  • Vilken webbläsare använder ni? (Edge, Safari, Chrome, Firefox)
  • Ungefär vad var klockan när problemet uppstod?

Bli testklass för nya material

När vi närmar oss lansering av ett nytt material behöver vi hjälp att testa att det funkar som vi vill att det ska göra och föreslå hur det kan förbättras. Läs mer här.

Årskurs: Åk 7 - 9, Gymnasiet

Ämne: Biologi, Naturkunskap

Centralt innehåll: 7-9 Biologi – Lokala och globala ekosystem. Populationer och resurser, Naturkunskap – Naturvetenskapliga arbetsmetoder

Innehållstyp: Arbetsmaterial för utskrift, Systematisk undersökning, Interaktivt, Digital resurs

Tidsåtgång: Cirka 30-50 minuter

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: skola@nrm.se