Årskurs: Förskola, Förskoleklass - Åk 3, Anpassade skolformer
Ämne: NO
Centralt innehåll:
Innehållstyp: Arbetsmaterial för utskrift, Interaktivt, Film
Tidsåtgång: Beror på upplägg
Ladda ner material för utskrift
Här kan du hämta
- Lärarhandledning
- Facit
- Material för att göra en fysisk kalender (A3 eller A4)
Lärarhandledningens text följer efter PDF-filerna.
Vanliga frågor och svar
Här har vi samlat vanliga frågor och svar samt några tekniktips om julkalendern.
Genomförande
Tidsåtgång från 10 minuter.
- Klicka på dagens lucka på www.nrm.se/julkalender
- Ett rim och en skrivrad kommer upp. Rimmet beskriver vad som finns i luckan. Ibland är det lite klurigt, använd facit (separat dokument) så kan du hjälpa eleverna. När ni kommer på vad rimmet handlar om skriver ni det på skrivraden.
- Filmen kommer upp. Titta på filmen, den är cirka 1 minut lång.
- Filmen avslutas med en fråga och tre svarsalternativ. Prata om vilket svar som är det rätta och klicka sedan fram det rätta svaret tillsammans med en kort förklaring. Förklaringen finns också i facit.
Arbetsmaterial till Julkalendern 2026
Följande material finns att hämta kostnadsfritt.
- Klassrumskalender för utskrift i A3 eller A4. Ladda ner högre upp på sidan. Materialet är konstruerat så att man kan göra en öppningsbar kalender om man vill. Annars kan man klippa ut bilderna och klistra fast dem på kalendern vartefter man öppnar dem.
- Julkalenderlopporna. Låter eleverna repetera det de lärt sig efter åtta, 16 och 24 öppnade luckor.
- Sortera julkalendern. Ett material för att sortera innehållet i julkalendern i vetenskapliga grupper. Kan göras vartefter luckorna öppnas eller som en sammanfattande övning i januari. Julkalendern är tillgänglig till och med 28 februari 2027.
- Julkalendermemory. Ett memoryspel med alla djur, växter och mineral i årets julkalender.
- Julgranens hemligheter. Inte direkt kopplat till julkalendern, men ett roligt material att göra i samband med julen.
Facit
- Pingvin (fåglar).
Hanen har ägget på fötterna. Det är för kallt på marken och i snön. Det finns inga växter där kejsarpingvinen lägger sina ägg. - Bäver (däggdjur).
Bävrar är växtätare. På vintern äter de mest bark medan de på sommaren äter blad, örter och näckrosor. - Giraff (däggdjur).
Giraffen har lika många halskotor som vi människor, sju stycken. Nästan alla däggdjur
har sju stycken halskotor. - Hare (däggdjur).
Skogsharen blir vit på vintern för att inte synas mot snön. Skogsharen är vanligare i norra Sverige där det är mer snö på vintern. - Ek (växter).
En nötskrika kan gömma tusentals ekollon som den sedan äter upp under vintern. Men alla ekollon blir inte uppätna. Några gror och nya ekar växer upp. Om du hittar en ensam ek i en skog med gran och tall, vet du nu vem som planterat den! - Fjäril (leddjur).
Det kallas för puppa. Fjärilens livcykel är ägg, larv, puppa och vuxen fjäril. - Axolotl (groddjur).
Det är gälar som sticker ut. Axolotlen andas mest med gälarna och genom huden, men de har också lungor. - Rådjur (däggdjur).
Rådjuren tar hand om sina ungar i nästan ett år. Efter det klarar de sig på egen hand. - Diamant (oorganiskt).
Diamant är det hårdaste mineral som finns i naturen. Det finns mineral som är ännu mer sällsynta och diamanter är ofta grumliga och mörka. - Snok (kräldjur).
Snoken lägger gärna sina ägg i en kompost. De ruvar inte sina ägg som fåglar gör. Därför måste de lägga äggen på ett varmt ställe. I komposter blir det varmt när nedbrytningen sker. - Kapybara (däggdjur).
Kapybaran är närmast släkt med marsvin. - Blåsippa (växter).
Blåsippans frön sprids med hjälp av myror. På blåsippans frön sitter lite myrgodis som myrorna matar sina larver med. Själva fröna slänger de sedan utanför myrboet. - Ekorre (däggdjur).
Bild 2 är rätt svar. Ekorren gnager av alla fjäll från kotten så den blir smal med en tofs upptill. - Megalodon (fiskar).
Vi vet att megalodon har funnits ör att det finns fossil från dem. Museet har en stor fossilsamling som forskare över hela världen använder. - Manet (nässeldjur).
Manetens mun sitter på undersidan. Manter har ingen tarm till ett bajshål. De måste kräkas ut resterna genom munnen. - Hackspett (fåglar).
Hjärnan sitter inpackad i ett halvmjukt och segt ben. Hackspetten har också muskler runt hjärnan som hjälper till att dämpa stötarna. - Surikat (däggdjur).
De spanar efter faror medan de andra surikaterna letar efter mat. - Spindel (leddjur).
Bild 2 är skogskaparspindeln. Du kan leta själv på trädstammar och grenar för att se om du kan hitta äggsäckarna. De är bara ett par millimeter stora. - Fladdermus (däggdjur).
De är däggdjur, precis som vi människor. Det betyder att de diar sina ungar. Fladdermöss är de enda däggdjur som kan flyga på riktigt. - Flugsvamp (svampar).
Som på bild 3. Flugsvampens sporer sitter på skivor. Det gör att svampen får en större yta under hatten att släppa sporer ifrån. - Mygga (leddjur).
Det är bara honorna som suger blod. Den näringen används för att producera ägg. - Silver (oorganiskt).
Silver finns i mobiltelefoner tillsammans med flera andra metaller. - Strömming/sill (fiskar).
När många fiskar simmar tätt tillsammans blir det svårare för rovdjur som till exempel torskar, sälar och sjöfåglar, att välja ut en enskild fisk. - Talgoxe (fåglar).
Talgoxar äter mest insekter på sommaren.
Bli testklass för nya material
När vi närmar oss lansering av ett nytt material behöver vi hjälp att testa att det funkar som vi vill att det ska göra och föreslå hur det kan förbättras. Läs mer här.
