Lärarhandledning och facit till julkalendern 2025

Ladda ner material för utskrift

Här kan du hämta

• Lärarhandledning
• Facit
• Material för att göra en fysisk kalender (A3 eller A4)

Lärarhandledningens text följer efter PDF-filerna.

Vanliga frågor och svar

Här har vi samlat vanliga frågor och svar samt några tekniktips om julkalendern.

Genomförande

Tidsåtgång från 10 minuter.

1. Klicka på dagens lucka på www.nrm.se/julkalender
   
2. Ett rim och en skrivrad kommer upp. Rimmet beskriver vad som finns i luckan. Ibland är det lite klurigt, använd facit (separat dokument) så kan du hjälpa eleverna. När ni kommer på vad rimmet handlar om skriver ni det på skrivraden.
   
3. Filmen kommer upp. Titta på filmen, den är cirka 1 minut lång.
   
4. Filmen avslutas med en fråga och tre svarsalternativ. Prata om vilket svar som är det rätta och klicka sedan fram det rätta svaret tillsammans med en kort förklaring. Förklaringen finns också i facit.
   

Arbetsmaterial till Julkalender 2025

Följande material finns att hämta kostnadsfritt.

• Klassrumskalender för utskrift i A3 eller A4. Ladda ner högre upp på sidan. Materialet är konstruerat så att man kan göra en öppningsbar kalender om man vill. Annars kan man klippa ut bilderna och klistra fast dem på kalendern vartefter man öppnar dem.
  
• Julkalenderlopporna. I årets nyhet får man repetera det man lärt sig efter åtta, 16 och 24 öppnade luckor.
• Sortera julkalendern. Ett material för att sortera innehållet i julkalendern i vetenskapliga grupper. Kan göras vartefter luckorna öppnas eller som en sammanfattande övning i januari. Julkalendern är tillgänglig till och med 28 februari 2026.
  
• Julkalendermemory. Ett memoryspel med alla djur, växter och mineral i årets julkalender.
  
• Julgranens hemligheter. Inte direkt kopplat till julkalendern, men ett roligt material att göra i samband med julen.

Facit

1. Kattuggla (fåglar).
   Ugglor kan inte röra på sina ögon som vi människor kan. Därför snurrar de hela huvudet för att hålla koll på vad som händer!
   
2. Brunbjörn (däggdjur).
   Brunbjörnarna äter mycket bär på hösten för att lägga upp en fettreserv. De äter mer kött på våren när det inte finns några bär. Björnar som lever i Sverige fiskar inte.
3. Tiger (däggdjur).
   De är randiga för att inte synas när de smyger på sina byten. Tigrars byten ser inte riktigt färger som vi människor gör, utan tigrar smälter in bland gräs och grenar.
   
4. Gädda (fiskar).
   Gäddor äter andra fiskar men kan också fånga grodor och fågelungar. De kan stå länge och vänta på sina byten för att sen anfalla jättesnabbt. Fast unga gäddor äter små fiskyngel och till och med djurplankton ibland.
   
5. Skata (fåglar).
   5-8 ägg. Honan kan få en kull till och då blir det oftast färre ägg.
   
6. Tussilago (växter).
   Bladen är stora och runda och liknar hästhovar. Tussilago kallas också för hästhov.
   
7. Nyckelpiga (leddjur).
   Bild 1 är rätt. Många insekters larver ser helt olika ut jämfört med den vuxna insekten. På bild 2 var det ett myrlejon och på bild 3 en fjärilslarv.
   
8. Jättepanda (däggdjur).
   Kina ligger i Asien.
9. Rödräv (däggdjur).
   De markerar sitt revir genom att kissa.
   
10. Späckhuggare (däggdjur).
    De får bröstmjölk när de är nyfödda. De diar i ungefär ett år. Späckhuggare, är precis som du, ett däggdjur. Alla däggdjur diar sina ungar när de är små.
    
11. Guld (oorganiska).
    Ett mjölkpaket (1 liter) guld skulle väga ungefär 20 kilo. Prova att lyfta så mycket!
    
12. Mammut (däggdjur).
    Forskarna tror att hanar var mindre försiktiga, tog mer risker och därför dog fler genom olyckor. Mammuthanarna lämnade sin flock när de blev könsmogna och fick klara sig själva. Medan honorna levde kvar i flocken, som leddes av en klok gammal mammuthona.
    
13. Lönn (växter).
    ”Näsan” är lönnens frukt. Öppnar man den kan man se fröet inuti.
    
14. Humla (leddjur).
    Den vuxna humlan äter nektar . Den samlar pollen till sina larver.
    
15. Lax (fiskar).
    Laxar känner igen älvens doft.
    
16. Valross (däggdjur).
    Valrossen letar efter musslor med morrhåren.
    
17. Koltrast (fåglar).
    De flesta fåglar som flyttar äter småkryp. De har svårt att hitta mat på vintern här i Sverige. Därför flyttar de söderut där det är varmare och lättare att hitta mat.
    
18. Noshörning (däggdjur).
    De äter fästingar, insekter och ibland till och med blod från sår.
    
19. Varg (däggdjur).
    Hund är rätt. Forskning som Naturhistoriska riksmuseet har varit mer och tagit fram visar att vargen förmodligen blev hund på flera ställen i världen. En bivarg är en insekt, en stekel som fångar bin.
    
20. Granit (oorganiska).
    Graniten i Sverige är mellan 900 miljoner år till 1 800 miljoner år gammal. Graniten i västra Sverige är yngst. Den äldsta graniten finns i östra Sverige.
    
21. Mussla (blötdjur).
    Flodpärlmusslor filtrerar vatten och får på så sätt i sig plankton. De har två öppningar vid skalkanten. I den ena suger de in vatten och i den andra sprutar de ut vattnet.
    
22. Kantarell (svampar).
    Symbios är ett samarbete mellan två arter där båda drar nytta av varandra. Symbiosen mellan svamp och träd kallas för mykorrhiza.
    
23. Neandertalare (däggdjur).
    De hade en kort och kompakt kropp, en sådan kropp avger mindre värme än en lång och smal. Därför var neandertalarnas kroppar bättre anpassade till ett kallt klimat än nutida människor med våra mer långsmala kroppar.
    
24. Ren (däggdjur).
    Renar äter lavar under vintern. Även lavar som växer på marken, men är det is eller hård snö på marken äter de lavar som lever på träd.