Lärarhandledning och facit till julkalendern 2024

Ladda ner material för utskrift

Lärarhandledningens text följer efter PDF-filerna.

Vanliga frågor och svar

Här har vi samlat vanliga frågor och svar samt några tekniktips om julkalendern.

Genomförande

Tidsåtgång från 10 minuter.

1. Klicka på dagens lucka på www.nrm.se/julkalender
   
2. Ett rim och en skrivrad kommer upp. Rimmet beskriver vad som finns i luckan. Ibland är det lite klurigt, använd facit (separat dokument) så kan du hjälpa eleverna. När ni kommer på vad rimmet handlar om skriver ni det på skrivraden.
   
3. Filmen kommer upp. Titta på filmen, den är cirka 1 minut lång.
   
4. Filmen avslutas med en fråga och tre svarsalternativ. Prata om vilket svar som är det rätta och klicka sedan fram det rätta svaret tillsammans med en kort förklaring. Förklaringen finns också i facit.
   

Arbetsmaterial till Julkalender 2024

Följande material finns att hämta kostnadsfritt.

• Klassrumskalender för utskrift i A3 eller A4. Ladda ner högre upp på sidan. Materialet är konstruerat så att man kan göra en öppningsbar kalender om man vill. Annars kan man klippa ut bilderna och klistra fast dem på kalendern vartefter man öppnar dem.
  
• Julkalenderlopporna. I årets nyhet får man repetera det man lärt sig efter åtta, 16 och 24 öppnade luckor.
• Sortera julkalendern. Ett material för att sortera innehållet i julkalendern i vetenskapliga grupper. Kan göras vartefter luckorna öppnas eller som en sammanfattande övning i januari. Julkalendern är tillgänglig till och med 31 januari 2024.
  
• Julkalendermemory. Ett memoryspel med alla djur, växter och mineral i årets julkalender.
  
• Julgranens hemligheter. Inte direkt kopplat till julkalendern, men ett roligt material att göra i samband med julen.

Facit

1. Elefant (däggdjur).
   Öronen hjälper elefanterna att bli av med kroppsvärme så att de inte blir för varma. Alla bäst fungerar det efter ett bad. När vattnet avdunstar kyls elefanterna utan att de förlorar vatten. För när man svettas kyler man också ner kroppen men då förlorar man samtidigt vatten.
2. Isbjörn (däggdjur).
   Isbjörnen använder sitt luktsinne när den letar efter sälar. Isbjörnen kan känna lukten av en säl på flera kilometers avstånd.
3. Lo (däggdjur).
   Du känner igen fotspåren på att de två mittersta tårna sitter olika långt upp. Eftersom lodjur kan dra in klorna så ser man inte alltid klomärken. På vargens spår ser du märken efter klor och de mittersta tårna sitter lika långt upp. Klövspåret är efter en älg.
4. Schimpans (däggdjur).
   De plockar bort smuts, parasiter och döda hudceller från varandras päls. Men schimpanser plockar också i varandras päls som ett sätt för att visa omsorg och tillgivenhet för varandra. Det stärker banden mellan dem.
5. Dinosaurie (dinosaurier).
   Man tror att de kunde väga lika mycket som tio stora elefanter.
6. Bläckfisk (blötdjur).
   Bläckfisken sprutar ut bläck för att inte synas när den blir jagad. Färgen grumlar vattnet. Den mörka vätskan har använts som färg och kallas då för sepia. Ordet sepia betyder bläckfisk.
7. Meteorit (oorganiska).
   Meteoriter har en tunn svart skorpa. När de kommer in i atmosfären börjar de brinna och ytan smälter. Det är så de får den svarta ytan.
8. Geting (leddjur).
   Färgerna fungerar som en varningssignal. Ät inte mig jag sticks!
9. Maskros (växter).
   Fröna sprids med vinden.
10. Havsörn (fåglar).
    Kråkorna retas med örnen för att försöka komma över lite mat. När kråkorna drar örnen i stjärten blir örnen arg och vänder sig om och då kan kråkorna hoppa fram och sno åt sig lite mat.
11. Zebra (däggdjur).
    Växtätare har ofta har ögonen på sidorna för att upptäcka rovdjur från olika håll. Rovdjur har framåtriktade ögon för att kunna bedöma avstånd till bytet.
12. Blåval (däggdjur).
    Blåvalsungar diar sin mamma, det vill säga de får bröstmjölk. Blåvalar är precis som du, ett däggdjur. Alla däggdjur diar sina ungar när de är små.
13. Huggorm (kräldjur).
    Det blir för kallt för huggormen. Ormar är växelvarma, deras kroppstemperatur följer lufttemperaturen.
14. Trollslända (leddjur).
    Vuxna trollsländor äter andra insekter.
15. Haj (fiskar).
    Nr 1 är ett hajägg efter en hågäl. Det är en hajart som bland annat finns i östra Atlanten och Medelhavet. Nr 2 är grodägg och nr 3 är ett hönsägg.
16. Järn (oorganiska).
    En vuxen människa har cirka 4 gram järn i kroppen.
17. Känguru (däggdjur).
    Kängurudjur finns i Australien.
18. Vitsippa (växter).
    Sex kronblad är det vanligaste att vitsippor har. De är inte så ovanligt med sju eller åtta heller och det variera mellan 4-12 kronblad. Det är ovanligt att blommor har olika antal kronblad.
19. Människa (däggdjur).
    Vi människor har funnits på jorden i cirka 300 000 år.
20. Padda (groddjur).
    Honorna lägger sina ägg eller rom som det också kallas för i vatten. Eftersom äggen inte har något hårt ska måste de läggas i vatten för att inte torka ut.
21. Skorpion (leddjur).
    De dansar en parningsdans. Först dansar hanen själv framför honan. Om hon verkar intresserad så tar han tag i hennes klor och så dansar de tillsammans.
22. Svan (fåglar).
    De äter vattenväxter som finns på botten. De når växterna med sina långa halsar.
23. Älg (däggdjur).
    Älgen tappar hornen varje år i januari eller februari. Efter någon månad börjar nya horn växa ut. I slutet av sommaren är de färdigvuxna. Hanarna har horn för att visa upp dem för andra hanar och honor när de ska para sig på hösten.
24. Sjöstjärna (tagghudingar).
    Bild 2 är en sjöstjärnas larv. Bild 1 är ett havstulpanyngel. Bild 3 är en ung klumpfisk.