Hitta en forskarföreläsning till din grupp
Till en del av föreläsningarna finns arbetsmaterial i form av till exempel ordlistor och diskussionsfrågor. En del föreläsningar förekommer flera gånger i förteckningen nedan. Det beror på att de tar upp centralt innehåll från flera stadier/kurser.
Förslag på fler ämnen för forskarföreläsningar mailas till pedagogerna@nrm.se.
Forskarföreläsningar för åk 4-6
Asteroider och nedslagskratrar
Centralt innehåll: Endogena och exogena processer som formar och förändrar landskapet. (Geografi)
Typ av material: Film, 12 minuter.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet arbetar forskare med att undersöka geologin i och omkring nedslagskratrar. I den här filmen berättar forskaren Gavin Kenny om stora och små nedslag och hur man håller koll på asteroider i jordens närhet. Till Asteroider och nedslagskratrar.
Boliden över Sverige 2020
Centralt innehåll: Rörelsen hos solsystemets himlakroppar. (Fysik)
Typ av material: Film, 4 minuter.
Kort om materialet: I november 2020 föll två bolider över Sverige, en över Mellansverige och en över västkusten. I den här filmen berättar geolog Jörgen Langhof om bolider och andra meteoriter. Till Boliden över Sverige 2020.
En forskningsresa till Madagaskar
Centralt innehåll: Biologisk mångfald och anpassningar till miljön. (Biologi)
Typ av material: Film, 8 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Här får ni följa med forskarna djupt in i Madagaskars regnskog och uppleva det rika men hotade djurlivet där. Med hjälp av färdiga frågeställningar tar ni bland annat reda på var Madagaskar ligger och varför det finns så många arter i regnskogen. Till En forskningsresa till Madagaskar.
Mammutar och DNA
Centralt innehåll: Livets utveckling, evolutionsteorin. (Biologi)
Typ av material: Film, 10 minuter.
Kort om materialet: Naturhistoriska riksmuseet är världsledande inom forskningen på gammalt DNA och mammutar. I den här filmen berättar forskningsledaren Love Dalén om utmaningar och framgångar med deras arbete. Till Mammutar och DNA.
Ringmärkning
Centralt innehåll: Biologis mångfald och anpassningar till miljön. (Biologi)
Typ av material: Film, 15 minuter.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet finns Ringmärkningscentralen. Därifrån samordnas all ringmärkning av fåglar i Sverige. Ian Henshaw berättar om ringmärkning och vi får se när han ringmärker några fåglar. Till Ringmärkning.
Skogsbränder i Australien
Centralt innehåll: Biologisk mångfald och anpassningar till miljön. (Biologi)
Typ av material: Film, 3 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: I filmen förklarar paleontologen och forskaren Chris Mays varför skogen brinner i Australien och hur bränderna påverkar naturen. Han berättar också vad fossil kan avslöja om skogsbränder i jordens förflutna. Till Skogsbränder i Australien.
Svärmande gräshoppor
Centralt innehåll: Biologisk mångfald och anpassningar till miljön. (Biologi)
Typ av material: Film, 2 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet Didrik Vanhoenacker berättar om varför ökengräshopporna svärmar i en kort film. Följ upp filmen med de färdiga diskussionsfrågorna. Till Svärmande gräshoppor.
Forskarföreläsningar för åk 7-9
Asteroider och nedslagskratrar
Centralt innehåll: Endogena och exogena processer som formar och förändrar landskapet. (Geografi)
Typ av material: Film, 12 minuter.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet arbetar forskare med att undersöka geologin i och omkring nedslagskratrar. I den här filmen berättar forskaren Gavin Kenny om stora och små nedslag och hur man håller koll på asteroider i jordens närhet. Till Asteroider och nedslagskratrar.
Analys av en månsten
Centralt innehåll: Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Användning. (Fysik)
Typ av material: Film, 8 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: För att ta reda på hur det gick till när solsystemet bildades och hur det kunde uppstå liv på jorden undersöker forskare stenar från rymden. Ibland hittar de oväntade saker, som en bit av jorden i en sten från månen! Till Analys av en månsten.
Biologisk mångfald på Madagaskar
Centralt innehåll: Lokala och globala ekosystem. Populationer och resurser. (Biologi)
Typ av material: Film, 12 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Följ med på en forskningsresa till Madagaskar och få inblick i forskarnas arbete med biologisk mångfald och systematik. Efterarbeta filmen med fokus på biologisk mångrfald eller ta in fler faktorer med anspelning på de Globala målen. Till Biologisk mångfald på Madagaskar.
Förfinade klimatmodeller
Centralt innehåll: Livets uppkomst, utveckling och mångfald. Evolutionära mekanismer. (Biologi)
Typ av material: Film, 9 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: En stor vetenskaplig utmaning är att förstå hur den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer att påverka framtidens klimat. I ett projekt för att förfina beräkningsmodellerna jämförs fossila ginkgolöv med levande. Till Förfinade klimatmodeller.
Mammutar och DNA
Centralt innehåll: Livets uppkomst, utveckling och mångfald. Evolutionära mekanismer. (Biologi)
Typ av material: Film, 10 minuter.
Kort om materialet: Naturhistoriska riksmuseet är världsledande inom forskningen på gammalt DNA och mammutar. I den här filmen berättar forskningsledaren Love Dalén om utmaningar och framgångar med deras arbete. Till Mammutar och DNA.
Miljögiftsforskning
Centralt innehåll: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. (Biologi)
Typ av material: Film, 45 minuter.
Kort om materialet: I en föreläsning för gymnasieelever från 2011 berättar Anna Roos om hur foskare vid Naturhistoriska riksmsueet uppmärksammat både DDT, PCB och andra miljögifters skadliga påverkan på djurlivet. Forskning som resulterat i förbud mot dessa kemikalier. Till Miljögiftsforskning.
PCR och gammalt DNA
Centralt innehåll: Genetik. Metoder, möjligheter, risker och etiska frågor. (Biologi)
Typ av material: Film, 8 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: I filmen berättar forskaren Erik Ersmark om hur modern DNA-teknik hjälper oss att förstå bland annat mammutarnas öde och tamhundens utveckling. Till PCR och gammalt DNA.
Populationsdynamik hos sillgrisslor
Centralt innehåll: Lokala och globala ekosystem. Populationer och resurser. (Biologi)
Typ av material: Film, 10 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Östersjön är ett komplext ekosystem och mer kunskap behövs för att vi ska ta hand om den och samtidigt dra nytta av dess resurser. Foskning om sillgrisslornas överlevnad i Östersjön bidrar till beslutsunderlag kring hur Östersjön ska förvaltas. Till Populationsdynamik hos sillgrisslor.
Ringmärkning
Centralt innehåll: Lokala och globala ekosystem. Populationer och resurser. (Biologi)
Typ av material: Film, 15 minuter.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet finns Ringmärkningscentralen. Därifrån samordnas all ringmärkning av fåglar i Sverige. Ian Henshaw berättar om ringmärkning och vi får se när han ringmärker några fåglar. Till Ringmärkning.
Skogsbränder i Australien
Centralt innehåll: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. (Biologi)
Typ av material: Film, 3 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: I filmen förklarar paleontologen och forskaren Chris Mays varför skogen brinner i Australien och hur bränderna påverkar naturen. Han berättar också vad fossil kan avslöja om skogsbränder i jordens förflutna. Till Skogsbränder i Australien.
Svampar på jorden och Mars
Centralt innehåll: Systematiska undersökningar. (Biologi)
Typ av material: Film, 3 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet undesöker forskare hur svampar kan bidra vid exempelvis sanering efter oljeutsläpp och metallutvinning ur gruvavfall. I den här filmen berättar forskaren Magnus Ivarsson om helt nya användningsområden för svampar. Och hur han blev inblandad i NASA:s projekt Mars2020. Till Svampar på jorden och Mars.
Svärmande gräshoppor
Centralt innehåll: Lokala och globala ekosystem. Populationer och resurser. (Biologi)
Typ av material: Film, 2 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet Didrik Vanhoenacker berättar om varför ökengräshopporna svärmar i en kort film. Följ upp filmen med de färdiga diskussionsfrågorna. Till Svärmande gräshoppor.
Utrustning för isotopanalys
Centralt innehåll: Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Användningsområden. (Biologi), Separations- och analysmetoder. (Kemi)
Typ av material: Film, 5 minuter.
Kort om materialet: I källaren på Naturhistoriska riksmuseet står NordSIMS, en avancerad och mycket stor jonmikrosond, en slags masspektrometer. Den här filmen ger en översikt över hur den fungerar och vilken ny kunskap som har kommit från de analyser som gjorts där. Till Utrustning för isotopanalys.
Forskarföreläsningar för gymnasiet
Analys av en månsten
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 8 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: För att ta reda på hur det gick till när solsystemet bildades och hur det kunde uppstå liv på jorden undersöker forskare stenar från rymden. Ibland hittar de oväntade saker, som en bit av jorden i en sten från månen! Till Analys av en månsten.
Biologisk mångfald på Madagaskar
Centralt innehåll: Olika aspekter på hållbar utveckling. (Naturkunskap 1)
Typ av material: Film, 12 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Följ med på en forskningsresa till Madagaskar och få inblick i forskarnas arbete med biologisk mångfald och systematik. Efterarbeta filmen med fokus på biologisk mångrfald eller ta in fler faktorer med anspelning på de Globala målen. Till Biologisk mångfald på Madagaskar.
Förfinade klimatmodeller
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 9 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: En stor vetenskaplig utmaning är att förstå hur den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer att påverka framtidens klimat. I ett projekt för att förfina beräkningsmodellerna jämförs fossila ginkgolöv med levande. Till Förfinade klimatmodeller.
Mammutar och DNA
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 10 minuter.
Kort om materialet: Naturhistoriska riksmuseet är världsledande inom forskningen på gammalt DNA och mammutar. I den här filmen berättar forskningsledaren Love Dalén om utmaningar och framgångar med deras arbete. Till Mammutar och DNA.
Miljögiftsforskning
Centralt innehåll: Olika aspekter på hållbar utveckling. (Naturkunskap 1)
Typ av material: Film, 45 minuter.
Kort om materialet: I en föreläsning för gymnasieelever från 2011 berättar Anna Roos om hur foskare vid Naturhistoriska riksmsueet uppmärksammat både DDT, PCB och andra miljögifters skadliga påverkan på djurlivet. Forskning som resulterat i förbud mot dessa kemikalier. Till Miljögiftsforskning.
PCR och gammalt DNA
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 8 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: I filmen berättar forskaren Erik Ersmark om hur modern DNA-teknik hjälper oss att förstå bland annat mammutarnas öde och tamhundens utveckling. Till PCR och gammalt DNA.
Populationsdynamik hos sillgrisslor
Centralt innehåll: Olika aspekter på hållbar utveckling. (Naturkunskap 1)
Typ av material: Film, 10 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: Östersjön är ett komplext ekosystem och mer kunskap behövs för att vi ska ta hand om den och samtidigt dra nytta av dess resurser. Foskning om sillgrisslornas överlevnad i Östersjön bidrar till beslutsunderlag kring hur Östersjön ska förvaltas. Till Populationsdynamik hos sillgrisslor.
Ringmärkning
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 15 minuter.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet finns Ringmärkningscentralen. Därifrån samordnas all ringmärkning av fåglar i Sverige. Ian Henshaw berättar om ringmärkning och vi får se när han ringmärker några fåglar. Till Ringmärkning.
Svampar på jorden och Mars
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 3 minuter och arbetsmaterial.
Kort om materialet: På Naturhistoriska riksmuseet undesöker forskare hur svampar kan bidra vid exempelvis sanering efter oljeutsläpp och metallutvinning ur gruvavfall. I den här filmen berättar forskaren Magnus Ivarsson om helt nya användningsområden för svampar. Och hur han blev inblandad i NASA:s projekt Mars2020. Till Svampar på jorden och Mars.
Utrustning för isotopanalys
Centralt innehåll: Naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Naturkunskap)
Typ av material: Film, 5 minuter.
Kort om materialet: I källaren på Naturhistoriska riksmuseet står NordSIMS, en avancerad och mycket stor jonmikrosond, en slags masspektrometer. Den här filmen ger en översikt över hur den fungerar och vilken ny kunskap som har kommit från de analyser som gjorts där. Till Utrustning för isotopanalys.
Senaste lektionsmaterialet för åk 4 - 6, åk 7 - 9, gymnasiet
