Systematisk undersökning
Det här är en digital laboration där eleverna får använda information från flera källor för att dra slutsatser om två svenska sälpopulationer. Källorna som används är SharkWeb, Sveriges nationella arkiv för marin miljöövervakningsdata och SMHI.
Lärarhandledningens text följer efter pdf-dokumenten.
Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
---|---|---|---|
Sälforskaren - lärarhandledning för utskrift.pdf | 358.9 kB | 2023-08-16 07.13 | |
Sälforskaren - elevmaterial för utskrift.pdf | 1.6 MB | 2023-03-15 13.34 |
Sälforskaren är en digilog övning. Det mesta görs digitalt från en och samma länk via Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Några delar är analoga och görs på papper. Materialet är helt självinstruerande och innehåller filmer, bilder, korta texter och interaktiva övningar.
Sälforskaren består av fem avsnitt (översikt här nedanför) och alla länkar som behövs är inbakade i materialets digitala stomme. Uppgiften är självinstruerande och görs enskilt eller i par.
Ladda ner och skriv ut Sälforskaren - Elevmaterial.pdf, ett ex till varje elev/par.
30-50 minuter
Introducera uppgiften på ett sätt som är lämpligt i gruppen. Den minsta information som behövs står i rutan här nedanför.
Ge eleverna länken till Sälforskaren och låt dem köra igång.
Det går att få alla texter upplästa, så bra om eleverna har hörlurar.
Testa gärna Sälforskaren själv innan du låter eleverna göra den. Då märker du om det är något du behöver förklara innan de sätter igång.
“Sälar är toppredatorer längs den svenska kusten. Genom att övervaka, hålla koll på, toppredatorer får man en bra bild av hur hela ekosystemet mår. Ett sätt att övervaka sälar är att räkna hur många som finns.
Nu ska ni få undersöka några av de svenska sälpopulationerna. Allt ni behöver för att lösa den här uppgiften finns i materialet, antingen utskrivet eller på skärmen.
Var noga med att läsa alla instruktioner som ges.
När ni är klara lämnar ni in alla papper som ni skrivit på, kom ihåg att skriva namn!
Gå in på den här länken och lycka till!”
Varför man övervakar sälar och hur det görs. Fakta om de svenska sälarterna.
Gråsäl - Grey seal; Knubbsäl - Harbour seal; Vikare - Ringed seal
Vad de svenska havsområdena kallas. Kartövning.
1. Kattegatt; 2. Skagerrak; 3. Östersjön; 4. Kalmarsund; 5. Bottenviken
Introduktion till databasen SharkWeb. Sökning i databas.
1 - Knubbsäl; 2 - Knubbsäl; 3 - Gråsäl; 4 - Knubbsäl; 5 - Vikare
Undersökning av Östersjöpopulationen av knubbsäl. Sökning i databas.
Tabellen: 0, 3, 11, 14, 24, 34
Diagram: C
Förslag på resonemang: Eftersom antalet observationer har ökat, kan man anta att det har blivit fler knubbsälar i Kalmarsund mellan 1991 och 2016.
Undersökning av sambandet mellan isutbredning och observationer av vikare. Sökning i databas och studie av kartor.
2015 - allra högst upp i Bottenviken
2018 - Bottenviken och Bottenhavet
Hypotes - Förslag: Eftersom vikarna observeras på is borde de ha observerats över ett störreområde 2018, eftersom det var mer is i Bottenviken det året.
Samband - Förslag på resonemang: Vikare observeras då de ligger på isen. Därför sammanfaller platserna för observation av vikar med var det finns is i Bottenviken under ett år. Om det är mycket is observeras vikare över ett stort område och tvärtom.
Framtiden - Förslag på resonemang: Vikarna är beroende av isen, därför kanske populationen minskar om det blir vanligare med lite is framöver.
"En jätterolig uppgift som engagerar eleverna. De fick prova på att vara forskare, vilket de uppskattade. Extra kul att få använda den faktiska databasen, det gjorde att övningen kändes mer 'på riktigt'."
"Jag kunde checka av förmågan att genomföra undersökningar, dra slutsatser av resultat och använda olika typer av källor."
"Sälforskaren kommer bli ett stående inslag för mina elever, antingen i ekologiavsnittet i Biologi 1 eller kursen Djurens biologi. Tack för en bra övning!"
Välkommen till vår facebookgrupp, där vi tipsar om material, fortbildningar och efterlyser testklasser!