Om samlingen
Naturhistoriska riksmuseet har underjordiska lokaler för förvaring av spritkonserverade samlingar.
I magasinet förvaras framförallt samlingar av djur. Spritkonserverade växter utgör endast ca fem procent. De zoologiska samlingarna, det vill säga djuren, består till största del av ryggradsdjur om man ser till utrymme, där fiskar dominerar följt av grod- och kräldjur, däggdjur och fåglar.
Det finns dock många fler ryggradslösa djur i spritmagasinet där kräftdjur, tagghudingar och blötdjur är exempel på stora grupper med många föremål. Insekter är också ryggradslösa djur och de största samlingarna utgörs av torrmonterade exemplar men det finns också material som förvaras i sprit.
Stor yta
Den totala ytan är ca 1 000 kvadratmeter och omfattar ett kompaktsystem med ca 7 000 hyllmeter och 150 meter pallställ för europallar. De senare används för förvaring av stora burkar, tunnor och behållare.
Anläggningen byggdes och togs i bruk på 90-talet för att samla allt brandfarligt spritmaterial i en lokal med moderna säkerhetssystem som sprinklers och gasdetektorer som varnar för höga halter av spritångor i luften.
Vanliga frågor
Vad är det för sorts sprit?
Etanol, oftast 70 – 80 %.
Vad är syftet med att spara föremål i sprit?
Föremålen bevaras väldigt bra. De äldsta spritlagda föremålen är från första halvan av 1700-talet. Ytterligare en fördel är att djur och vävnad kan bevaras hela, till skillnad från till exempel torra skinn eller skelett.
Kan man äta djuren?
Nej.
Kontakt med samlingen
Föreståndare spritmagasinet:
