Unika möjligheter att följa miljöförändringar
Miljöprovbanken rymmer en samling med prover från ungefär 500 000 individer eller samlingsobjekt, vilket motsvarar cirka 400 olika arter. En av samlingens främsta styrkor är de exceptionellt långa tidsserierna, där de äldsta sträcker sig nästan 60 år tillbaka i tiden. Genom att återkommande samla in samma art från samma lokaler, ofta på årsbasis, skapas unika möjligheter att följa miljöförändringar över decennier.
Materialet har primärt samlats in för studier av miljögifter, men utgör idag även en ovärderlig resurs för en mängd olika forskningsområden, såsom populationsgenetiska studier, dietanalyser samt undersökningar av stabila isotoper, fettsyror, hormoner och läkemedelsrester.
I snitt sparas två olika typer av material från varje insamlingsobjekt, men för större djur kan det röra sig om över tio olika vävnadsprover från samma individ. Totalt omfattar banken cirka en miljon sparade prover. Mindre arter sparas ofta hela, medan större individer sparas i form av specifika vävnader och organ. Utöver de fysiska proverna finns dessutom biometriska data kopplat till materialet i Miljöprovbanken, vilket ger ytterligare dimensioner till det biologiska materialet.
För att förhindra nedbrytning förvaras den största delen av materialet vakuumförpackat och fryst i antingen -25 °C eller -80 °C. Vissa materialtyper bevaras i rumstemperatur i våra torrsamlingar.
Fisk från limnisk och marin miljö
Miljöprovbankens fisksamling omfattar ett 60-tal arter från både limniska och marina miljöer. Insamlingen sker systematiskt från 32 sjöar och 25 kustlokaler längs både öst- och västkusten som en del av den nationella miljöövervakningen av den limniska och marina miljön, men samlingen kompletteras även kontinuerligt med material från andra projekt och donationer. Särskilt fokus ligger på följande arter, som utgör basen i övervakningen:
- Sill/strömming (Clupea harengus): ca 123 000 individer
- Abborre (Perca fluviatilis): ca 71 000 individer
- Tånglake (Zoarces viviparus): ca 11 000 individer
- Gädda (Esox lucius): ca 5 000 individer
- Röding (Salvelinus alpinus): ca 6 000 individer
- Torsk (Gadus morhua): ca 6 000 individer
De mest omfattande tidsserierna finns för abborre och sill/strömming, där de äldsta proven sträcker sig tillbaka till 1960-talet. En av samlingens längsta serier utgörs av gädda från sjöarna Storvindeln och Bolmen; dessa serier sträcker sig från 1966 och har varit central för att följa nedgången av miljögifter såsom DDE och PCB i akvatiska ekosystem. Utöver fokusarterna finns ett stort antal andra fiskarter representerade i samlingen i varierande mängd.
Majoriteten av fiskarna bevaras hela i fryst tillstånd, men större arter provbereds och sparas som separata vävnadsprover av vanligtvis muskel, lever och gonader. Medan mjukvävnad förvaras fryst, sparas hårddelar såsom fjäll, otoliter och cleithrum som torrpreparat i rumstemperatur. För flertalet individer där prover för analys har tagits registreras även biometriska data såsom längd, vikt, ålder och reproduktionsstatus.
Musslor och andra mollusker
Miljöprovbankens mollusksamling omfattar både marina och limniska arter och utgör ett underlag för studier av långsiktiga förändringar i akvatiska miljöer. Den största delen av materialet består av blåmussla (Mytilus edulis), insamlad kontinuerligt från 1980‑talet och framåt vid lokaler i både Östersjön och på västkusten. Samlingen omfattar cirka 43 000 individer och inkluderar frysta hela individer, men även samlingsprover per år och lokal av mjukvävnad, samt bevarade skal i vår torrsamling.
För limniska miljöer är insamlingen av trubbig sumpsnäcka (Viviparus viviparus) mer representativ, med cirka 2 800 individer. Insamlingen har genomförts i tre svenska sjöar i Svealand och Götaland, med de äldsta proverna daterade till 2015. Materialet består främst av hela individer sparade i frys. Därutöver finns begränsade mängder av andra mussel- och snäckarter från både marina och limniska miljöer i Miljöprovbanken.
Akvatiska däggdjur
Miljöprovbanken har en omfattande samling av däggdjur från akvatiska miljöer, 34 olika arter registrerade, med material från 1970-talet (då många av de svenska arterna var nära att dö ut nationellt) fram till idag. Proverna samlas in som en del av museets arbete med hälsoövervakning och miljögiftsanalyser, ofta i nära samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Samlingen består främst av material från följande arter:
- Gråsäl (Halichoerus grypus): ca 2 400 individer
- Knubbsäl (Phoca vitulina): ca 1 300 individer
- Tumlare (Phocoena phocoena): ca 1 000 individer
- Vikare (Pusa hispida): ca 800 individer
- Utter (Lutra lutra): ca 2 400 individer
Vid obduktioner av akvatiska däggdjur samlas biologisk information in, t.ex. kroppslängd, späcktjocklek, reproduktionsstatus och åldersklass. Från samtliga djur tas ett flertal vävnadsprover; det är främst muskel, fettvävnad och lever som bevaras fryst, men i många fall finns även andra vävnadstyper och material sparade, såsom lunga, blod, foster m.m. Utöver det frysta materialet sparas delar av skelettet samt tänder i vår torrsamling, vilka bland annat används för åldersbestämning. För en betydande majoritet av individerna finns omfattande biometriska data registrerade.
I samlingen ingår även material från ett flertal andra valarter som påträffats döda i svenska vatten, däribland späckhuggare (Orcinus orca), knölval (Megaptera novaeangliae), vidsidig delfin (Lagenorhynchus acutus) och Sowerbys näbbval (Mesoplodon bidens). Samt, ett begränsat antal prover insamlade från andra länder.
Terrestra däggdjur
Det finns 37 olika arter av terrestra däggdjur registrerade i Miljöprovbankens samlingar. Flera av arterna som sparas i Miljöprovbanken är klassade som Statens vilt och genom ett nära samarbete med Polisen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) får Miljöprovbanken årligen in material från flera terrestra däggdjur, däribland de fyra stora rovdjuren: brunbjörn (Ursus arctos), varg (Canis lupus), lo (Lynx lynx) och järv (Gulo gulo). Bland våra äldsta vävnadsprover finns brunbjörn insamlad i Gällivare 1964, och idag omfattar samlingen cirka 700 individer av arten. Den största mängden prover från rovdjur kommer dock från lodjur, med cirka 1 200 individer insamlade från hela Sverige mellan 1969 till idag.
Utöver rovdjuren omfattar samlingen även en betydande mängd vävnadsprover från växtätare. Från området kring Grimsö finns material från cirka 500 älgar (Alces alces) insamlade sedan 1981. Vidare ingår prover från cirka 1 400 tamrenar (Rangifer tarandus tarandus), bestående av mjukvävnad, men även käkar som används för åldersbestämning, insamlade i samband med sarvslakt i den svenska fjällvärlden mellan 1986 och 2016.
Till Miljöprovbanken hör även en samling smågnagare och näbbmöss som samlats in sedan 1979 genom programmet ”miljöövervakning av smågnagare” som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har ansvar för. Dessa har samlats in med varierande intervall från flera delar av landet, från Skåne i söder till Vindeln i norr, och djuren sparas i regel hela och frysta.
För de större däggdjuren bevaras främst prover av muskel, lever och njure i fryst tillstånd. Ytterligare arter finns representerade i samlingen i mindre mängd, inklusive material insamlat i andra länder.
Fåglar
Miljöprovbankens fågelsamling omfattar 194 olika arter och har sin historiska bakgrund i arbetet med att analysera kvicksilver (Hg) i fågelfjädrar. Insamlingen av rovfåglar högt upp i näringskedjan från 1960-talet och framåt har en stark koppling till att dessa arter var nära att dö ut nationellt till följd av miljögifter. En majoritet av materialet kommer in genom Statens vilt, och bland de arter som ingår i den regelbundna insamlingen hör t ex:
- Havsörn (Haliaeetus albicilla)
- Kungsörn (Aquila chrysaetos)
- Berguv (Bubo bubo)
- Lappuggla (Strix nebulosa)
- Slaguggla (Strix uralensis)
- Kattuggla* (Strix aluco)
- Hökuggla (Surnia ulula)
- Pilgrimsfalk (Falco peregrinus)
- Tornfalk (Falco tinnunculus)
- Stenfalk (Falco columbarius)
- Fiskgjuse (Pandion haliaetus)
- Röd glada (Milvus milvus)
- Ormvråk* (Buteo buteo)
- Kungsfiskare (Alcedo atthis)
*Kattuggla och ormvråk ingår inte i Statens vilt utan samlas in inom ramen för andra övervakningsprogram.
Bland de äldsta tidsserierna finns bland annat havsörn från 1965 och berguv från 1972.
Vid obduktion samlas ett flertal prover in, framför allt kroppsfjädrar, muskel, lever och njurar som bevaras frysta, medan arm- och handpennor sparas som torrpreparat i rumstemperatur. I samband med provtagning samlas även en mängd biometriska data in, såsom vikt och mått på fågeln. Näringsstatus bedöms, kön fastställs genom kontroll av gonader och ålder bestäms genom fjäderdräkten eller, i de fall individen är märkt, mer precist genom tidigare ringmärkning.
Samlingen innehåller även en längre serie av starar (Sturnus vulgaris) som samlats in från ett tiotal platser. De äldsta tidsserierna kommer från områden kring Krankesjön och Kvismaren och har samlats in från slutet av 1960-talet fram till 2016. Det är boungar som har samlats in och dessa sparas hela och frysta; insamlingen avslutades 2016 i samband med att starpopulationen har minskat. Sammantaget representerar fåglarna en blandning av flytt- och stannfåglar som speglar olika miljöer och ekologiska roller. Utöver det svenska materialet finns en begränsad mängd material från Arktis och Antarktis insamlat under museets tidigare expeditioner, samt ett antal andra arter representerade med en begränsad mängd material.
Fågelägg
Miljöprovbanken innehar en omfattande samling av fågelägg från ett flertal arter, där både äggskal och ägginnehåll tas tillvara. Äggskalen förvaras som torrpreparat i rumstemperatur, medan ägginnehållet bevaras fryst för framtida analyser. Bland de äldsta och mest betydelsefulla tidsserierna finns cirka 1 500 ägg från sillgrissla (Uria aalge), insamlade vid Stora Karlsö kontinuerligt sedan 1968. Samlingen omfattar även tidsserier för havsörn (Haliaeetus albicilla), cirka 1 700 ägg från 1960-talet och framåt, samt pilgrimsfalk (Falco peregrinus), från 1972 och framåt.
Utöver den löpande miljöövervakningen tillkommer material genom specifika projekt. Sedan 1973 samlas ägg från fiskgjuse (Pandion haliaetus) in vart femte år inom ramen för Projekt Fiskgjuse. Sedan 2011 ingår även ägg från fisktärna (Sterna hirundo), cirka 140, och strandskata (Haematopus ostralegus), cirka 120, som en del av miljöövervakningen av den marina miljön.
Vid ankomst till museet vägs och mäts äggen, och efter provberedning kontrolleras äggskalens tjocklek. Skaltjockleken har historiskt varit en avgörande indikator för att övervaka effekterna av miljögiftet DDT som använts som insektsbekämpningsmedel, och påverkade rovfåglars reproduktionsförmåga genom förtunnade äggskal.
Mossa inom den terrestra miljöövervakningen
Miljöprovbanken förvarar mossa insamlad sedan 1970-talet, varav merparten härrör från de nationella undersökningar som genomförts vart femte år sedan 1975. Syftet med insamlingen av mossa är framförallt att undersöka luftburet nedfall av metaller i Svens miljö och dess förändring över tid.
Huvudmaterialet i samlingen består av väggmossa (Pleurozium schreberi) och husmossa (Hylocomium splendens). Utöver dessa finns ett begränsat antal prover av en handfull andra mossarter. Den absoluta majoriteten av materialet förvaras som torrpreparat i rumstemperatur, men samlingen inkluderar även ett fåtal frysta prover.
En samling sediment och rötslam
Miljöprovbankens samling omfattar även material från abiotiska miljöer i form av sediment och rötslam. Sedan 2006 har sediment från ett flertal sjöar samlats in och samlingen utgör idag cirka 500 prover. Utöver limniska sediment finns en omfattande tidsserie av rötslam från flera av Sveriges reningsverk. Denna insamling har pågått sedan 2004 och omfattar i nuläget cirka 1 500 prover. Båda dessa provtyper förvaras frysta för att möjliggöra framtida analyser av bland annat miljögifter.
Sedan 2026 innehar Miljöprovbanken även en samling marina sedimentprover från Sveriges geologiska undersökning (SGU), insamlade inom ramen för den nationella miljöövervakningen av utsjösediment. Samlingen, som påbörjades 2003 med provtagning vart femte till sjätte år, omfattar frystorkat ytsediment samt daterade sedimentkärnor. Materialet används främst för studier av metaller och organiska miljögifter, och samlingen kompletteras löpande med nyinsamlat material från 16 olika lokaler.
Modersmjölk
Modersmjölk har sparats i Miljöprovbanken sedan 1970-talet och samlas in via barnavårdscentraler och sjukhus i Stockholm och Göteborg, inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakning. Ett mindre antal prover finns även sparade från Umeå, Östersund och Lund. Totalt har cirka 1 500 mödrar donerat modersmjölk till banken.
Materialet används bland annat till att undersöka vilka kemikalier vi människor exponeras för och i vilken mängd.
Övrigt material
Utöver de arter och provtyper som beskrivs i respektive avsnitt omfattar Miljöprovbanken även mindre mängder material från ett flertal andra arter och, i vissa fall, prover insamlade genom internationella samarbeten. Materialet rymmer allt från terrestra växter, lavar och insekter till ryggradslösa vattenlevande djur, groddjur och kräldjur. Forskare som söker särskilda arter, geografiska områden eller tidsperioder är välkomna att kontakta oss förmer detaljerad information om tillgängligt material.