Kontakt och donationer

Samla och lämna in dina beläggexemplar till museet!

Naturhistoriska riksmuseets enhet för botanik har ungefär 4,5 miljoner föremål i samlingarna. Dessa samlingar av torkade växter och svampar, herbariet, utgör ett vetenskapligt arkiv över den biologiska mångfalden genom att dokumentera artvariation, utbredning, interaktioner och förändringar över tid. Att berika samlingarna är en förutsättning för att hålla samlingarna relevanta som forsknings- och kulturarvsresurs. Pressade växter och torkade svampar ger ett unikt underlag för forskning om variation, artgränser och genetik – något som fotografier aldrig kan ersätta trots dagens digitala teknik.

Därför tar vi gärna emot beläggexemplar av mossor, lavar, alger, svampar och kärlväxter från till exempel natur- och florainventeringar eller av arter som du rapporterat till Artportalen. Då bidrar du med att dina botaniska insamlingar blir vetenskapligt användbara i forskning.

Observera att man inte får samla i skyddade områden eller av formellt skyddade arter, utan tillstånd. Naturhistoriska riksmuseet behöver kopia av sådant tillstånd för att kunna ta emot materialet. Mer information finns hos Länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Samla alltid med hänsyn. För sällsynta arter eller små populationer bör man ta så lite material som möjligt men ändå tillräckligt för att det ska vara en meningsfull kollekt. För vanliga arter utgör herbarieinsamling normalt inget hot, och ett dokumenterat fynd kan till och med stärka artens långsiktiga skydd. Däremot bör man undvika att samla sällsynta arter från redan välkända lokaler.

Hur du ska göra när du samlar för att lämna in till museet beror lite på vilken organism det är. Här nedan ger vi lite korta instruktioner för att samla till ett herbarium.

Lavar

Hur insamling av lavar är väldigt olika beroende på substrat och morfologisk typ av lav. Generellt är det bra att samla ungefär en lavbål på cirka 10cm i diameter, eller flera bålar.

För skorplavar och bladlavar på sten samlas en lagom stor bit av substratet tillsammans med laven och torkas och kan sen läggas i konvolut. Det är bra om man kan samla flera lavbålar på samma ställe, det går bra att lägga flera pinnar/stenar i samma konvolut.

För skorplavar och bladlavar på bark/kvistar/jord samlas substratet in tillsammans med laven, från bark kan man skära loss en tunn hinna av barken, och från kvistar kan man ta hela kvistar om de är tillräckligt små, och från jord så tar man med en del av jorden om det behövs.

För busklavar så är det bra att dels försöka få med delar av substratet (så man ser hur laven fäster vid underlaget) dels försöka pressa laven försiktigt så den inte går sönder i herbariet, och inte heller tar alltför stor plats.

Nållavar/spiklavar är bra om man lägger i en låda av något slag, tändsticksask t.ex. Detta för att ”spikarna” inte ska gå sönder. Det går även att lägga en rulle av papper i ring runt laven så att spikarna inte går av.

På museet finns en ”stenkross” som kan klippa av delar av stenar om vi får in stenar som känns onödigt stora.

Svampar

Om fruktkropparna inte är mycket stora och köttiga (typ stensopp) behövs flera fruktkroppar. En enda fruktkropp är inte en kollekt!

För marklevande svampar: samla in HELA fruktkropparna, det vill säga bryt inte av foten utan använd en kniv eller liknande för att få med fotspetsen. På denna sitter det mycel som ibland kan vara viktigt för artbestämning. Även för vedlevande svampar är det nödvändigt med en rejäl kollekt – ju större dess bättre, undantaget sällsynta, hotade arter. Fingra på kollekten i minst möjliga mån, eftersom det till exempel på hattsvampars fötter ibland kan sitta mikroskopiska strukturer som då försvinner.

Vid torkning: klyv svampen på längden i så smala bitar att den torkar inom ett dygn eller två i rumstemperatur eller i en mattork på max 35 grader. För att bibehålla DNA har det visat sig att det är viktigt att påbörja torkning så snart som möjligt efter insamlande.

Information om habitat/substrat: inte nödvändigt men ökar avsevärt värdet på kollekten. Anteckna om miljön har höga eller låga naturvärden, är det till exempel en gammelskog eller en ungskog, en gödslad gräsmatta eller en sedan lång tid betad ängsmark. För marklevande svampar i skog: anteckna om miljön är kalkrik eller kalkfattig, torr, frisk eller fuktig samt notera för skogsarter de möjliga värdträd som finns inom rotavstånd (ca 20 meter i gammal skog). För vedlevande arter: notera värdart och gärna vedens grovlek och nedbrytningsstadium.

Mossor

Insamling av mossor är tämligen okomplicerat, i regel så tar man bara en bit/tuss av mossan man vill samla in och lägger i ett konvolut märkt med relevant etikettinformation för insamlingen. Finns det sporkapslar eller andra typer av spridningskroppar så är det bra att få med dessa, då de kan underlätta vid artbestämning. Är mossan väldigt blöt är det bra att krama ur vattnet ur mossan innan man lägger den i konvolutet. Direkt efter hemkomsten så torkar man mossan i rumstemperatur. Det räcker med att öppna upp konvolutet och låta den ligga på tork några dagar, blötare mossor tar längre tid. Är det en väldigt skrymmande mossa kan man med fördel låta den ligga mellan tidningspapper eller liknade under lätt tryck. Titta till mossan åtminstone en gång om dagen och byt papper om det behövs.

Kärlväxter

• Pressa så snart som möjligt efter insamling. Om du måste vänta: förvara i plastpåse (svalt, till exempel i kylskåp) eller i vatten.
• Ta en normal, välutvecklad växt.
• Små växter: samla hela plantan, gärna flera om de är mycket små.
• Större växter: ta representativa delar (blommor/frukter, blad från olika nivåer, gren/stjälkdelar).
• Undvik att dela växten om det går – vik och frisera hellre.
• Rötter behövs bara för vissa arter.
• Lägg växten mellan dubbelvikta tidningssidor ("lakan").
• Bred ut växten så att blad och blommor inte överlappar.
• Lägg tidningar/gråpapper ovanpå och under, sedan en styv skiva och en tyngd (5–50 kg) eller sätt spännremmar runt pressen. Växten ska pressas, inte krossas.

Alger

Ingen information för närvarande.

Rätt etikettinformation

Tillsammans med insamlingen ska etikettinformation finnas. Skriv på svenska eller (helst) engelska. Man kan gärna bifoga ett digitalt fältfotografi digitalt.

Den här informationen är viktigt att det finns med:

Rubrik (till exempel. FLORA SUECICA

Vetenskapligt namn (till exempel Xanthoria parietina)

Land (behövs inte om rubriken anger landet), floraprovins (för Sverige oftast landskap eller lappmark), socken, lokalens namn om den kan anges eller avstånd och riktning till närmast namngiven plats och gärna också större ort

Habitat/substrat (växtplats, till exempel. mossig stubbe, lövskog, kalkklippa)

Beskrivning av växten (färg på blommor, hur hög eller annan beskaffenhet, inte lika relevant för kryptogamer) Bifoga också gärna en bild, det går att skicka in digitalt.

Altitud eller djup (meter över havet eller meter under havsytan)

Koordinater (Lat/long WGS 84). Ange gärna koordinatosäkerhet i meter.

Datum för insamlingen (till exempel. 13 maj 2026)

Insamlare och eventuellt insamlingsnummer (till exempel Anna Andersdotter 76)