Vill du hjälpa oss att bli bättre? Svara på vår enkät!

Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Offentliggörande, skydd och behandling av personuppgifter

Offentliggörande enligt visselblåsarlagen

Att offentliggöra information om missförhållanden enligt visselblåsarlagen innebär att informationen görs tillgänglig för allmänheten.

Detta kan t.ex. ske genom att anmälaren lämnar uppgifter till någon annan för publicering, exempelvis en journalist, som sedan publicerar dem. Information kan också göras tillgänglig för allmänheten genom att uppgifter lämnas till aktörer som bidrar till att informationen får spridning bland allmänheten, t.ex. miljöorganisationer och andra ideella sammanslutningar eller folkvalda personer.

Det kan också omfatta publicering i sociala medier som är tillgängligt för allmänheten. Rapportering genom offentliggörande kan göras anonymt.

Vid ett offentliggörande gäller visselblåsarlagens skydd om:

  • uppgiftslämnaren först har rapporterat till en extern myndighet utan att den har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder eller lämnat skälig återkoppling inom viss tid
  • uppgiftslämnaren har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön
  • uppgiftslämnaren har skälig anledning att anta att en anmälan skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.

Den som är anställd på Naturhistoriska riksmuseet har också rätt att använda sig av den grundlagsskyddade meddelarfriheten.

Skydd för den som anmäler och behandling av personuppgifter

Skydd enligt visselblåsarlagen gäller om den rapporterade personen vid tidpunkten för rapporteringen av missförhållandena hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann. Utöver detta skydd finns det flera andra skydd som alltid gäller helt oberoende av visselblåsarlagen.

Meddelarfrihet

Den nya visselblåsarlagen innebär ingen förändring av meddelarfriheten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Visselblåsarlagen kompletterar istället det skydd som redan finns i grundlagarna.

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller för vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet, såsom spioneri eller vissa andra brott riktade mot staten. Det är inte heller tillåtet att bryta mot tystnadsplikt i de fall som särskilt anges i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sådana inskränkningar brukar anges i slutet varje kapitel i offentlighets- och sekretesslagen.

Det är inte personen anmälaren lämnar uppgiften till utan syftet med att lämna den som avgör om meddelarfriheten gäller eller ej.

Kom ihåg att det inte är tillåtet att lämna ut en allmän handling som innehåller sekretessbelagda uppgifter för publicering. Meddelarfriheten gäller bara för uppgifter.

Anskaffarfrihet

Den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Efterforskningsförbud

Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.

Repressalieförbud

Lagen innebär ett skydd mot hindrande åtgärder och repressalier, samt ansvarsfrihet för åsidosättande av tystnadsplikt. En arbetsgivare får inte hindra eller försöka hindra rapportering eller vidta repressalier mot en rapporterande person. En arbetsgivare får inte heller vidta repressalie på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd i fråga om rapportering, eller hindra eller försöka hindra samråd med arbetstagarorganisation.

Behandling av personuppgifter

Ändamålet med behandlingen är att använda personuppgifterna för att ta ställning till och utreda en anmälan. De personuppgifter som Naturhistoriska riksmuseet behandlar är de uppgifter som lämnas i anmälan samt de ytterligare uppgifter som eventuellt kan komma att hämtas in för att museet ska kunna genomföra en utredning.

Den rättsliga grunden enligt dataskyddsförordningen (GDPR) för behandlingen av personuppgifter vid en intern rapportering är att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Behandlingen kan i vissa fall även stödjas på den grunden att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse.

Den interna åtkomsten till en anmälan begränsas till enbart de personer inom museet som behöver ha tillgång till uppgifterna för att hantera anmälan och genomföra en utredning. Dessa personer får endast ta del av uppgifterna om de behöver dem för att utföra sitt arbete.