Vill du hjälpa oss att bli bättre? Svara på vår enkät!

Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Visselblåsning: Rapportera oegentligheter

Visselblåsning: Rapportera oegentligheter och missförhållanden enligt visselblåsarlagen

Visselblåsartjänsten på myndigheten erbjuder en möjlighet rapportera, för den som i ett arbetsrelaterat sammanhang, har fått ta del av eller inhämtat information om missförhållanden på myndigheten. Skyddet för den som rapporterar, och som uppgett sin identitet, gäller både rapporter om missförhållanden som redan har uppstått och i de fall då det är högst sannolikt att ett missförhållande kommer uppstå i framtiden.

Tjänsten är ett viktigt verktyg för att minska risker och för att upprätthålla förtroendet för myndigheten genom att identifiera och åtgärda misstänkta oegentligheter och missförhållanden.

Visselblåsarlagen (2021:890länk till annan webbplats) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden trädde i kraft den 17 december 2021. Lagen kompletterar det skydd som redan finns i grundlagarna. Den som är anställd inom den offentliga verksamheten har tex. fortfarande ett skydd, enligt meddelarfrihet och kan, utan risk för påföljder, lämna uppgifter till massmedier för publicering. Visselblåsarlagen innebär alltså ingen förändring av meddelarfriheten, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

En visselblåsares identitet omfattas av sekretess vid en anmälan vilket gör att de som är utsedda för att motta en anmälan inte får röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på någon annan enskild som förekommer i ärendet.

Vem kan göra en visselblåsning?

En anmälan eller en så kallad visselblåsning kan göras av anställda men även tidigare anställda, arbetssökande, de som söker eller utför volontärarbete, de som söker eller fullgör praktik, egenföretagare som söker eller utför uppdrag, uppdragstagare och andra som står till förfogande eller utför ett arbete åt myndigheten.

När kan man visselblåsa och om vad?

En anmälan ska användas för att, utifrån ett arbetsrelaterat sammanhang, varna om allvarliga risker, för oegentligheter och missförhållanden som kan påverka människor, myndigheten, samhället eller miljön dvs. är av ett allmänintresse. Det kan vara frågor om missförhållanden som redan uppstått och i de fall då det är högst sannolikt att ett missförhållande kommer att uppstå i framtiden. En visselblåsare behöver inte ha bevis för sin misstanke. Inga anklagelser får dock göras med skadligt uppsåt eller med medvetet felaktig information.

Ärenden som rapporteras kan innehålla information om till exempel följande:

  • Korruption och finansiella oegentligheter, som till exempel mutor, illojal konkurrens, penningtvätt, bedrägerier och intressekonflikter
  • Brott som rör hälsa och säkerhet, som till exempel arbetsmiljö, produktsäkerhet, allvarlig diskriminering och trakasserier som strider mot lagen
  • Miljöbrott, som till exempel olaglig hantering av farligt avfall
  • Integritetsbrott, som till exempel felaktig användning av personuppgifter

Mindre förseelser, allmänt missnöje, klagomål eller en enskilds persons arbets- eller anställningsförhållande betraktas inte som en anmälan enligt visselblåsarlagen.

Utredningsfunktion

Visselblåsarlagen fastlår att myndigheten ska utse personer eller en enhet som ska ta emot rapporter, följa upp (utreda) och återkoppla ärenden om rapporterade missförhållanden. Kravet är att dessa ska ha en särställning, vara självständiga och oberoende vilket innebär att funktionen får inleda och avsluta utredningar, men de har även mandat att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att myndigheten godkänner slutsatserna.

Myndigheten har utredningsfunktion för att ta emot anmälningar enligt visselblåsarlagen. Utredningsfunktion består av:

  • förvaltningsjurist (ordförande och sammankallande)
  • personalchef
  • kommunikationschef

Utöver dessa kan utredningsfunktionen självständigt och på eget initiativ adjungera ytterligare intern kompetens och/eller avropa extern expertis när så anses lämpligt för ärendets allsidiga belysning och bedömning. Till utredningen kan utredningsfunktionen även med fördel adjungera representanter från personalorganisationerna eller skyddsombud i ärendet som rör arbetssökandens, praktikanters, volontärers, anställda eller tidigare anställdas förhållanden på arbetsplatsen.

Utredningsfunktionen har mandat och till uppgift att självständigt besluta om innehåll och omfattning i avrapporteringen av en utredning. Först när ett sådant beslut har fattats informeras myndighetschefen.

Utredningsfunktionen, adjungerad kompetens inkluderad, har tystnadsplikt. Detta innebär att de inte får röja uppgifter inom anmälan eller uppgift som kan avslöja identiteten på anmälaren eller annan enskild som förekommer i ärendet.

Vid en inkommen anmälan gör inledningsvis utredningsfunktionen en bedömning om anmälan ska hanteras av de tjänstemän som ingår i utredningsfunktionen. Om jäv föreligger kommer fortsatt handläggning hanteras i ordinarie ordning, vilket bl.a. innebär att den jävige tjänstemannen i utredningsfunktionen inte får handlägga ärendet eller närvara vid ärendets avgörande.

Samråd med adjungerad intern kompetens och/eller avropad extern expertis samt personalrepresentanter eller skyddsombud, får inte ha en sådan omfattning eller omfatta en sådan krets av personer att den kan riskera integriteten hos den som anmält eller andra enskilda personer som förekommer i en anmälan. Tillgången till personuppgifter och sekretessreglerade uppgifter ska därför alltid begränsas till de personer i utredningsfunktionen som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Sådana uppgifter får alltså endast i enskilda fall lämnas vidare till t.ex. annan funktion på museet.

Om man av olika skäl inte vill göra en anmälan till utredningsfunktionen finns det andra externa rapporteringskanaler som man i stället kan använda, dvs. andra behöriga myndigheter så som Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket eller Integritetsmyndigheten. (se Externa rapporteringskanaler).

Hur kan man göra en visselblåsning till Utredningsfunktionen?

Anmälan kan ske på följande sätt

  • Alternativ 1: Genom epost till utredningsfunktionen@nrm.se
  • Alternativ 2: Posta ett brev till adressen ” Utredningsfunktion, Naturhistoriska riksmuseet, Box 50007, 104 05 Stockholm.
  • Alternativ 3: Fyll i uppgifterna via ett formulär på nrm.se.
  • Alternativ 4: Ringa någon ur utredningsfunktionen eller be om ett möte. När man väljer att göra en muntlig anmälan upprättas ett protokoll som anmälaren ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna.

Anmälans innehåll

  • Beskriv så tydligt som möjligt vilka dina iakttagelser varit, vilka oegentligheter och missförhållanden av allmänintresse det handlar om och när och vart iakttagelserna gjordes
  • Ange vad, vem eller vilka iakttagelserna gäller
  • Bifoga eventuella underlag för dessa iakttagelser

Dina kontaktuppgifter samt personnummer rekommenderas

Är du osäker på om du ska anmäla eller på vilket sätt du ska anmäla kan du kontakta någon i Utredningsfunktionen för en första bedömning av hur du kan gå vidare.

Kan jag vara anonym?

Det finns alltid en möjlighet att göra en anmäla utan att uppge namn eller kontaktuppgifter men det innebär också att man inte omfattas av det skydd som lagen ger. Det kan också försvåra en utredning eftersom en anonym anmälan begränsar museets möjligheter att ställa kompletterande frågor.

Vill den som anmäler trots detta rapportera utan att uppge sitt namn kan anmälaren använda sig av en e-postadress som inte kan kopplas till anmälaren samt ta bort eventuell signatur som är kopplad till ditt e-postkonto. Anmälaren kan också skicka ett brev utan avsändare.

Vad händer med en anmälan?

När utredningsfunktionen får en anmälan bekräftas denna till visselblåsaren inom sju dagar från mottagandet, såvida inte anmälaren har avsagt sig bekräftelse. Saknas det kontaktuppgifter får den rapporterande anses ha avsagt sig bekräftelse.

Utredningsfunktionen registrerar ärendet i diariet. Ärendet sekretessmarkeras och om personuppgifter finns kommer namn på enskilda personer inte anges i de fält som syns i diariet. Anmälan diarieföras tillsammans med övriga handlingar i ärendet.

En utredning påbörjas om den inledande bedömningen visar att det pågår missförhållanden på myndigheten, i form av oegentlighet, missförhållanden eller brott. I de fall en anmälan innehåller påståenden som inte är tillräckligt konkreta för att kunna utredas ska den som anmält missförhållandet uppmanas att komplettera sin anmälan och upplysas om att inga ytterligare åtgärder kommer att kunna vidtas utan en komplettering.

Utredningsfunktionen kommer inte att utreda det inrapporterade om:

  • det påstådda inte handlar om ett arbetsrelaterat missförhållande
  • det enbart rör eget arbets- eller anställningsförhållanden eller är oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv
  • anmälningen bedöms vara illvillig eller inte ha lämnats in i god tro
  • informationen inte är tillräcklig för att kunna utredas
  • ärendet redan har lösts

En utredning av en visselblåsning kan leda till att ärende avslutas och att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. I andra fall kan dock resultatet av en uppföljning leda till att befintliga arbetssätt eller rutiner måste ses över och ändras på museet. I vissa fall kan en anmälan leda till att en polisanmälan behöver göras eller att ärendet, om det innefattar anställda på myndigheten, överlämnas till museets personalansvarsnämnd (PAN).

Ett ärende avslutas med en slutrapport innehållandes utredningsfunktionens slutsatser, beträffande de anförda uppgifterna om missförhållanden, samt förslag på åtgärder som bör vidtas med anledning av det anmälda missförhållandet. Ärendet avslutas och slutrapporten överlämnas till myndighetschefen. Den som anmält ska återkopplas genom att hela eller delar av rapporten skickas till denne. Återkopplingen ska senast inom tre månader från det att anmälan om missförhållande kom in till utredningsfunktionen.

Externa rapporteringskanaler; andra behöriga myndigheter

Den som i ett arbetsrelaterat sammanhang vill rapportera ett missförhållande av allmänintresse, men som av någon anledning inte känner sig trygg med eller känner att det är lämpligt att rapportera det internt till sin arbetsgivare, kan i stället välja att rapportera till en behörig myndighet genom en s.k. extern rapporteringskanal. En extern rapporteringskanal kan t.ex. användas om den som vill anmäla inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal skulle innebära en objektiv och saklig hantering.

Externa rapporteringskanaler finns hos de behöriga myndigheterna. Vilka de behöriga myndigheterna är och inom vilka områden de kan ta emot rapporter framgår av förordning 2021:949länk till annan webbplats om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. En behörig myndighet ska på motsvarande sätt ta emot rapporter, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom sitt specifika område. De missförhållanden som kan rapporteras kan omfatta vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är ett exempel på en behörig myndighet. Till IMY kan anmälaren anmäla missförhållanden som har uppmärksammat på museet och som rör IMY:s tillsynsansvarsområden, dvs. skydd för privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska se till att alla arbetsgivare lever upp till kraven om visselblåsarfunktioner.

Offentlighetsprincipen

Eftersom Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet är de handlingar som kommer in till utredningsfunktionen respektive upprättas på museet att betraktas som allmän handlingar enligt offentlighetsprincipen. Såvida inte uppgifterna i en allmän handling omfattas av sekretess enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen kan de komma att lämnas ut vid en begäran. En anmälan om visselblåsning omfattas alltid av sekretess.

Sekretessbestämmelser

Sekretessen ska skydda både dig som rapporterar liksom andra fysiska eller juridiska personer som förekommer i ett visselblåsarärende. Sekretessen gäller också i personalärenden hos myndigheten som kan komma att följa efter ett inrapporterat ärende. Skyddet för den person som rapporterar är absolut, vilket betyder att sådana uppgifter inte får lämnas ut, i myndigheten eller utanför, även om det vore helt harmlöst för den rapporterande personen.

Sekretessen för andra enskilda i ett visselblåsarärende gäller om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs. Bedömningen av skadan kan variera beroende på hur långt man kommit i ett uppföljningsärende. Ju längre ett ärende pågår desto större blir vanligtvis transparensen.

Se även:

Offentliggörande enligt visselblåsarlagen

Skydd för den som anmäler behandling av personuppgifter

Meddelarfrihet

Anskaffarfrihet

Efterforskningsförbud

Represalieförbud

Behandling av personuppgifter