Lyssna
Visselblåsning: Rapportera oegentligheter
Visselblåsning: Rapportera oegentligheter och missförhållanden enligt visselblåsarlagen
Naturhistoriska riksmuseets visselblåsartjänst erbjuder den som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått ta del av eller inhämtat information om missförhållanden på myndigheten en möjlighet rapportera detta. Skyddet för den som rapporterar och som uppgett sin identitet gäller både rapporter om missförhållanden som har uppstått tidigare, sådana som är pågående och sådana som med stor sannolikhet kommer att uppstå i framtiden.
Möjligheten att rapportera missförhållanden utgör ett viktigt verktyg för att minska risker förknippade med verksamheten och för att upprätthålla förtroendet för myndigheten. Detta genom att misstänkta oegentligheter och missförhållanden kan identifieras och åtgärdas och/eller lämnas över till rättsvårdande myndigheter.
Visselblåsarlagen (2021:890
) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden trädde i kraft den 17 december 2021. Lagen kompletterar det skydd som redan finns i grundlagarna och den som är anställd inom den offentliga verksamheten har fortsatt skydd enligt meddelarfriheten och kan utan risk för påföljder lämna uppgifter till massmedier för publicering. Visselblåsarlagen innebär inte heller någon förändring av meddelarfriheten, Tryckfrihetsförordningen eller Yttrandefrihetsgrundlagen.
En visselblåsares identitet omfattas av sekretess vid en anmälan, vilket gör att de som är utsedda för att motta en anmälan inte får röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den som rapporterat eller på någon annan enskild som förekommer i ärendet.
Vem kan göra en visselblåsning?
En anmälan kan göras av anställda men även tidigare anställda, arbetssökande, de som söker eller utför volontärarbete, de som söker eller fullgör praktik, egenföretagare som söker eller utför uppdrag, uppdragstagare och andra som står till förfogande eller utför ett arbete åt myndigheten.
När kan man visselblåsa och om vad?
En anmälan används för att utifrån ett arbetsrelaterat sammanhang varna om allvarliga risker för oegentligheter och missförhållanden som kan påverka människor, myndigheten, samhället eller miljön - dvs. sådana förhållanden som är av allmänintresse. En visselblåsare behöver inte ha bevis för sin misstanke. Inga anklagelser får dock göras med skadligt uppsåt eller med medvetet felaktig information.
Ärenden som rapporteras kan innehålla information om exempelvis följande:
- Korruption och finansiella oegentligheter, som exempelvis mutor, illojal konkurrens, penningtvätt, bedrägerier och intressekonflikter
- Brott som rör hälsa och säkerhet, som exempelvis arbetsmiljö, produktsäkerhet, allvarlig diskriminering och trakasserier som strider mot lagen
- Miljöbrott, som exempelvis olaglig hantering av farligt avfall
- Integritetsbrott, som exempelvis felaktig användning av personuppgifter
Mindre förseelser, allmänt missnöje, klagomål eller enskild persons arbets- eller anställningsförhållanden betraktas inte som anmälan enligt visselblåsarlagen
Utredningsfunktion
Enligt visselblåsarlagen gäller att en myndighet ska utse personer alternativt en enhet med uppgift att ta emot rapporter, följa upp (utreda) och återkoppla ärenden om rapporterade missförhållanden. Ett krav är att dessa ska ha en särställning och vara självständiga och oberoende.
Naturhistoriska riksmuseets utredningsfunktion består av:
- Förvaltningsjuristen (ordförande och sammankallande)
- Personalchefen
- Kommunikationschefen
Utöver dessa kan utredningsfunktionen självständigt och på eget initiativ adjungera ytterligare intern kompetens och/eller avropa extern expertis när så anses lämpligt för ärendets allsidiga belysning och bedömning. Till utredningen kan utredningsfunktionen även med fördel adjungera representanter från personalorganisationerna eller skyddsombud i ärendet som rör arbetssökandens, praktikanters, volontärers, anställda eller tidigare anställdas förhållanden på arbetsplatsen.
Utredningsfunktionen ska på eget initiativ inleda, genomföra och avsluta utredningar och har mandat att formulera slutsatser inom utredningen utan att myndigheten godkänner dessa.
Utredningsfunktionen har även mandat och till uppgift att självständigt besluta om innehåll och omfattning i avrapporteringen av en utredning. Först när ett sådant beslut har fattats informeras myndighetschefen.
Utredningsfunktionen, adjungerad kompetens inkluderad, har tystnadsplikt. Detta innebär att den inte får röja uppgifter inom anmälan eller uppgift som kan avslöja identiteten på anmälaren eller annan enskild som förekommer i ärendet.
Vid en inkommen anmälan gör utredningsfunktionen inledningsvis en bedömning av om anmälan kan hanteras av de tjänstemän som ingår i utredningsfunktionen eller om jäv föreligger. Om så skulle vara fallet kommer fortsatt handläggning att ske utan medverkan och insyn från den som har bedömts jävig. Eventuellt samråd med adjungerad intern kompetens och/eller avropad extern expertis samt personalrepresentanter eller skyddsombud får inte ha en sådan omfattning eller omfatta en sådan krets av personer att den kan riskera integriteten hos den som anmält eller andra enskilda personer som förekommer i en anmälan. Tillgången till personuppgifter och sekretessreglerade uppgifter ska därför alltid begränsas till de personer i utredningsfunktionen som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Sådana uppgifter får endast i särskilda fall lämnas vidare till annan funktion på museet.
Om anmälaren av något skäl inte vill göra en anmälan till museets interna utredningsfunktion finns externa rapporteringskanaler som kan användas som alternativ. Dessa utgörs av andra behöriga myndigheter så som exempelvis Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket eller Integritetsmyndigheten. (se Externa rapporteringskanaler).
Hur kan man göra en anmälan ?
Anmälan kan ske på olika sätt:
- Alternativ 1: Fyll i uppgifterna via formulär på nrm.se.
- Alternativ 2: Genom epost till utredningsfunktionen@nrm.se
- Alternativ 3: Posta ett brev till adressen ”Utredningsfunktion, Naturhistoriska riksmuseet, Box 50007, 104 05 Stockholm"
- Alternativ 4: Ringa någon ur utredningsfunktionen eller be om ett möte. Om anmälaren väljer att göra en muntlig anmälan upprättas ett protokoll som anmälaren ges tillfälle att kontrollera, justera och genom underskrift godkänna.
Anmälans innehåll
- Beskriv så tydligt som möjligt vilka iakttagelser som gjorts, vilka oegentligheter och missförhållanden det handlar om samt när och var iakttagelserna gjordes
- Ange vad, vem eller vilka iakttagelserna gäller
- Bifoga gärna eventuella underlag för dessa iakttagelser
- Uppgiftslämnare rekommenderas lämna sina kontaktuppgifter
Den som är osäker på om anmälan ska lämnas eller på vilket sätt anmälan ska göra är alltid välkommen att kontakta någon i utredningsfunktionen för en första bedömning av hur ärendet kan hanteras vidare.
Kan jag vara anonym?
Det finns alltid en möjlighet att göra en anmäla utan att uppge namn eller kontaktuppgifter, men det innebär också att den som anmäler inte omfattas av hela det skydd som lagen ger. Det kan också försvåra en utredning eftersom en anonym anmälan begränsar museets möjligheter att ställa kompletterande frågor.
Väljer anmälaren att rapportera utan att uppge sitt namn kan istället en e-postadress som inte kan kopplas till anmälaren användas samtidigt som eventuell signatur som är kopplad till e-postkonto tas bort. En anmälare kan också skicka ett brev utan avsändare.
Vad händer med en anmälan?
När utredningsfunktionen får en anmälan bekräftas denna till anmälaren inom sju dagar från mottagandet, såvida inte anmälaren har avsagt sig bekräftelse. Saknas det kontaktuppgifter får den rapporterande anses ha avsagt sig bekräftelse.
Utredningsfunktionen registrerar ärendet i diariet. Ärendet sekretessmarkeras och om personuppgifter finns kommer namn på enskilda personer inte anges i de fält som syns i diariet. Anmälan diarieförs tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
En utredning påbörjas om den inledande bedömningen visar att det är sannolikt förekommer eller förekommit missförhållanden på myndigheten i form av oegentligheter eller brott. I de fall en anmälan innehåller påståenden som inte är tillräckligt konkreta för att kunna utredas ska den som anmält missförhållandet uppmanas att komplettera sin anmälan och upplysas om att inga ytterligare åtgärder kommer att kunna vidtas utan en komplettering.
Utredningsfunktionen kommer inte att utreda det inrapporterade om:
- det påstådda inte handlar om ett arbetsrelaterat missförhållande
- det enbart rör eget arbets- eller anställningsförhållanden eller är oacceptabelt i första hand utifrån ett bredare samhällsperspektiv
- anmälningen bedöms vara lämnad med uppsåt att skada eller inte ha lämnats in i god tro
- informationen inte är tillräcklig för att kunna utredas
- ärendet redan har hanterats
En utredning av en visselblåsning kan leda till att ärende avslutas och att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. I andra fall kan dock resultatet av en utredning leda till att befintliga arbetssätt eller rutiner måste ses över och ändras. I vissa fall kan en anmälan leda till att en polisanmälan behöver göras eller att ärendet om det innefattar anställda på myndigheten överlämnas till museets personalansvarsnämnd (PAN).
Ett ärende avslutas med en slutrapport innehållande en sammanfattning av ärendet och utredningsfunktionens slutsatser och förslag till åtgärder När utredningen har avslutats överlämnas slutrapporten överlämnas till myndighetschefen. Den som anmält ska återkopplas genom att hela eller delar av rapporten skickas till denne. Återkopplingen ska senast inom tre månader från det att anmälan om missförhållande inkom till utredningsfunktionen.
Externa rapporteringskanaler; andra behöriga myndigheter
Den som i ett arbetsrelaterat sammanhang vill rapportera ett missförhållande men som av någon anledning inte känner sig trygg med eller känner att det är lämpligt att rapportera det internt till sin arbetsgivare, kan i stället välja att rapportera genom en extern rapporteringskanal till en annan och behörig myndighet. Externa rapporteringskanaler finns hos alla behöriga myndigheter. Vilka de behöriga myndigheterna är och inom vilka områden de kan ta emot rapporter framgår av förordning 2021:949 om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. En behörig myndighet ska på motsvarande sätt ta emot rapporter, följa upp och lämna återkoppling vid rapportering om missförhållanden inom sitt specifika område. De missförhållanden som kan rapporteras kan omfatta vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är ett exempel på en behörig myndighet. Till IMY kan anmälaren anmäla missförhållanden som rör IMY:s tillsynsansvarsområden, dvs. skydd för privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.
Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska se till att alla arbetsgivare lever upp till kraven om visselblåsarfunktioner.
Offentlighetsprincipen
Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet vilket innebär att de handlingar som kommer in till utredningsfunktionen respektive upprättas på museet betraktas som allmän handlingar enligt offentlighetsprincipen. Såvida inte uppgifterna i en allmän handling omfattas av sekretess enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen kan de komma att lämnas ut vid en begäran. En anmälan om visselblåsning omfattas alltid av sekretess.
Sekretessbestämmelser
Sekretessen ska skydda dem som rapporterar och andra fysiska eller juridiska personer som förekommer i ett visselblåsarärende. Sekretessen gäller också i personalärenden hos myndigheten som kan komma att följa efter ett inrapporterat ärende. Skyddet för den person som rapporterar är absolut, vilket betyder att sådana uppgifter inte får lämnas ut varken inom myndigheten eller utanför även om det vore harmlöst för den rapporterande personen.
Sekretessen för andra enskilda personer i ett visselblåsarärende gäller om det kan antas att syftet med utredningen motverkas om uppgiften röjs. Bedömningen av skadan kan variera beroende på hur långt man kommit i ett uppföljningsärende. Ju längre ett ärende pågår desto större blir vanligtvis transparensen.
Se även:
Offentliggörande enligt visselblåsarlagen