Övervakning av säl

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvarar Naturhistoriska riksmuseet för att utföra det nationella övervakningsprogrammet av sälens bestånd.
I haven kring Sverige finns tre sälarter vars bestånd behöver övervakas: vikaren (Pusa hispida), gråsälen (Halichoerus grypus) och knubbsälen (Phoca vitulina).

Innehåll på sidan

Varför övervakar vi säl?
Hur övervakar vi sälbestånd?
Vad gör vi med data och resultat?
Staff

Varför övervakar vi säl?

Enligt EU:s regelverk (art- och habitatdirektivet samt havsmiljödirektivet) måste alla medlemsländer övervaka och rapportera status för bland annat populationstrender och utbredning av säl. Det finns tre arter av säl i sverige- – gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och vikare (Pusa hispida). Sälar är toppredatorer och påverkas av förändringar i alla delar av ekosystemet, och de kan därför visa hur havet mår. Genom att övervaka sälpopulationerna kan vi studera långsiktiga trender i den marina miljön och bättre förstå hur människan påverkar ekosystemet.

Hur övervakar vi sälbestånd?

Naturhistoriska riksmuseet utför årlig flygövervakning av alla tre sälarterna. Sälar spenderar största delen utav sitt liv i vatten där det är svårt att övervaka och inventera populationen. Under kortare perioder ligger de på kobbar och skär eller is för att vila, reproducera och byta päls. Det är under pälsbytesperioden den största andelen av sälar ligger uppe samtidigt, och det är då populationsinventeringen sker. Inventeringsmetodiken bygger på förutsättningen att samma proportion av sälpopulationen ligger uppe på land år-år, hela populationen ligger inte uppe samtidigt. Inventeringsresultaten ger oss ett populationsindex som vi kan använda för att följa trender över tid.

Vikare byter päls på isen i April i Bottenviken och vi inventerar dem då med linjetaxering med flygplan. Gråsälar byter päls i slutet av maj och då utförs en koordinerad inventering av gråsälar i hela östersjön. I Sverige inventerar vi gråsäl från Umeå till Oskarshamn med helikopter. Andra områden inventeras i samarbete med kustbevakningen eller volontärer. Knubbsälar byter päls i mitten till slutet av augusti och då inventeras knubbsälspopulationen i Kalmarsund, Kattegatt och Skagerrak med flygplan.

Vad gör vi med data och resultat?

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser, genom tex HELCOM Länk till annan webbplats. och OSPAR Länk till annan webbplats.. Data kan också bistå till vetenskaplig grundade förvaltningsbeslut. Forskare använder också data för att bättre förstå hur sälpopulationerna förändras över tid och vad det är som påverkar dem och hur de interagerar med övriga ekosystemet. Alla data som samlas in inom det nationella övervakningsprogrammet levereras till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och är tillgängliga via SMHI:s Shark Länk till annan webbplats..

Ytterligare arbete

Naturhistoriska riksmuseet deltar även som experter i arbetsgrupper eller som stöd till nationella representanter i internationella organ som t.ex. HELCOM, OSPAR, ASCOBANS och ICES.