Flera av Sveriges däggdjur tillhör statens vilt. Upphittade skelettdelar från dessa djur skall anmälas till Polisen. Här beskrivs några kännetecken för deras kranier och tänder.
Om du hittat ett dött djur som klassas som statens vilt ska det anmälas till Polisen, telefon 114 14. Polisen lämnar djuret till Naturhistoriska riksmuseet för att undersökas. Läs mer om vår hantering av Statens vilt.
Rovdjuren känns igen på deras så kallade rovtänder som i regel är större och vassare än övriga kindtänder. Det finns en rovtand på varje sida i överkäken respektive underkäken. Längden på ett däggdjurskranium mäts från framkanten av första framtandens tandhåla till bakkanten av skallens ledknapp. Bredden mäts på kraniets bredaste ställe, över okbågarna. Klicka på respektive bild för fler bilder.
Ursus arctos
Längd 25-36 cm. Bredd 14-23 cm.
Stort robust kranium. Kindtänder och rovtand med plattad tuggyta, framtänder och hörntänder skärande. Gomtaket når långt bakom de bakersta kindtändernas bakkant.
Canis lupus
Längd 21-29 cm. Bredd 12-16 cm.
Stort kranium med långt nosparti. Mycket kraftig rovtand. Kan förväxlas med vissa tamhundsraser, men vargens underkäke är kraftigare och skallen mer strömlinjeformad.
Phocoena phocoena
Längd 20-30 cm. Bredd 12-16 cm
Liten valskalle med långt utdraget nosparti. Tänder små och tillplattade, spadlika i toppen.
Gulo gulo
Längd 13-17 cm. Bredd 8-11 cm
Liknar ett björnkranie, men betydligt mindre. Överkäkens bakersta kindtand betydlligt mindre än rovtanden.
Lynx lynx
Längd 10-16 cm. Bredd 7-11 cm
Rundat, kort kranium. Inga kindtänder bakom underkäkens rovtand. Liknar tamkatt, men är betydligt större.
Vulpes lagopus
Längd 11-14 cm. Bredd 6-7 cm.
Kranium med relativt långt och smalt nosparti, nosen är dock kortare än hos rödräv. Hörntänderna dubbelt så långa som de mellersta framtänderna.