.jpg)
Vad man bör komma ihåg är att djurspåren i snön snabbt kan förändras. Vid mild väderlek och när solen smälter snön blir spåren större än normalt. Fin lössnö kan blåsa omkring även vid svag vind. Små detaljer kan lätt flyta ihop till något nytt.
Hare
Tass (nedan) och hoppspår (till höger).
Längd: 5,0–6,0 cm
Bredd: 3,0–3,5 cm
Ekorre
Hoppspår med framfötterna snett bakom bakbenen. Ekorrens jämfotahopp i fin snö kan faktiskt påminna om en klöve från en ung älg, tills man inser att älgar inte klättrar i små tallar.
Bakfotens längd: 5,0 cm
Bredd: 2,5–3,5 cm
Foto: Lars-Åke Janzon
Skogsmus
Framfot (ovan) och bakfot (under). Även släpspår av svansens förekommer.
Bakfotens längd: 20–21 mm
Grävling
Fram- och baktassarna är ungefär lika stora, men framtassens klor längre och den har två små bakre trampdynor.
Längd: 5,0–7,0 cm
Bredd: 3,5–4,0 cm
.jpg)
Räv
Fram- och baktassarna är ungefär lika stora.
Längd: 5,0 cm
Bredd: 4,0–4,5 cm
Lodjur
Fram- och baktassarna är ungefär lika stora. Lodjurets spår är identiskt med tamkatten, men cirka 3 gånger större.
Längd: 6,5–7,5 cm
Bredd: 5,5–6,0 cm
Se filmklipp där jourhavande biolog Didrik visar färska lodjursspår.
Rådjur
Höger framfot (till vänster) och höger bakfot (till höger).
Längd: 4,5 cm
Bredd: 3,0 cm
Dovhjort
Framfot (till vänster) och bakfot (till höger).
Längd: 5,0–8,0 cm
Bredd: 3,5–5,0 cm
Dovhjorten är ett inplanerat djur, som kan ströva mer eller mindre fritt i Sverige. Även om de och rådjuren har olika ekologiska nischer som händer det att de passerar varandra. Men att skilja på ett spår av ett stort rådjur och en liten dovhjort i snön är närmast omöjligt.
Älg
Spår älg. Framfot och bakfot tämligen lika.
Längd: 13,0–15,5 cm
Bredd: 10,5–13,0 cm
.jpg)
Illustrationer: Ulf Carlberg.
