Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Inventeringen av kungsörn

Hur går det till?

I Sverige baseras inventeringen av kungsörnar på deras revir, dit örnarna återkommer varje år för att häcka. Varje revir brukar innehålla fler bon, så det gäller att hitta just det bo som örnarna väljer att häcka i. Besatta revir kan avslöjas genom speciella beteenden, som spelflykt och påbyggnad av bo. Under våren (1 februari-15 juni) sker en första kontroll i fält. För att säkert bedöma om häckning har påbörjats, gäller att man t.ex. kan observera ruvning i boet. Börje Dahlén (Kungsörn Sverige) har skrivit en rapport om effektiv spelflyktsinventering som visar på svårigheterna att avgöra om ett revir är besatt eller intePDF.

Dagens inventering består av två kontrollperioder, då häckning konstateras respektive utvärderas. Illustration: Erik Ersmark

Dagens inventering består av två kontrollperioder, då häckning konstateras respektive utvärderas. Illustration: Erik Ersmark

Under sommaren sker en andra kontroll (1 juni-15 september), för att dokumentera häckningsresultatet. Ungarna räknas och deras ålder bedöms. I vissa fall sker även ringmärkning av ungarna. Ringarna hjälper inte bara att identifiera och åldersbestämma individer, utan gör också att man kan upptäcka spridningsmönster hos örnarna. Hittar man en ring eller ringmärkt fågel, kan man rapportera det till ringmärkningscentralenöppnas i nytt fönster på museet.

Då kungsörnen tillhör Statens vilt, ska döda örnar rapporteras och lämnas till polisen. Kroppen ska samlas in och skickas till Naturhistoriska riksmuseet, eller vid misstanke om sjukdom eller brott till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Om illegal jakt misstänks ligga bakom, ska en polisanmälan göras.

I vissa fall genomförs ringmärkning vid sommarkontrollen. Foto: Berth-Ove Lindström

I vissa fall genomförs ringmärkning vid sommarkontrollen. Foto: Berth-Ove Lindström

Tidigare år har insamlad data dokumenterats både inom Kungsörn Sverige och vid berörda länsstyrelser. Resultaten från Kungsörn Sverige har redovisats i en rapport, samt rapporterats vid ett årligt symposiumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 2019 samlades resultaten för första gången in av den nationella koordinatorn som sammanställde dessa i en rapport.

Hur räknas örnarna?

Inventeringsmetoderna för kungsörn bygger idag helt på att dokumentera häckande par och deras ungar. Resultaten redovisas därför i form av besatta revir och häckningar. Eftersom alla örnar inte hävdar revir, däribland de icke könsmogna fåglarna, täcker metoden inte in alla individer. Att göra detta vore dessutom mycket svårt, inte minst då individer är svåra att identifiera, speciellt på långa avstånd. Istället ger häckningarna en uppskattning av populationens minimum av vuxna individer.

I Norge har man tagit fram en omräkningsfaktorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, för att översätta antal besatta revir till antal individer i hela populationen. Om man använder denna metod på de svenska resultaten från 2022, fås en populationsstorlek på omkring 1720 individer. Metoden behöver dock utvärderas, för att avgöra om den kan tillämpas på svenska data. 

Kvalitetssäkring och sekretess

För att säkerställa inventeringsresultat är det nödvändigt att observationer och uppskattningar genomförs utifrån samma metoder, regler och kriterier. Inventeringsinstruktioner och metodiklänk till annan webbplats fastslås av Naturvårdsverket, och även ett faktabladlänk till annan webbplats har tagits fram för mer detaljer kring inventeringen. Instruktionerna är inte helt enhetliga med Norges då det skiljer i förutsättningar mellan länderna.

Kungsörnen är skyddad i lag, som även fastslår att deras boplatser inte får störas. Dessa föreskrifter gör också att information om bonas exakta koordinater inte lämnas ut.

Kungsörnen är känslig för störningar under sin häckning. Foto: Berth-Ove Lindström

Kungsörnen är känslig för störningar under sin häckning. Foto: Berth-Ove Lindström

Mot nya och bättre metoder

Det finns även fortsättningsvis ett behov av samordning och utveckling av inventeringsmetoderna för kungsörn. Samordningen sker nationellt med ökat samarbete mellan nationell koordinator, länsstyrelserna och Kungsörn Sverige, men även tillsammans med Norge.

Inventeringsuppgifter samlas i den svensk-norska inventeringsdatabasen Rovbaselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.  För att genomföra detta behövdes en utveckling av datalagringsfunktionerna för uppgifterna som insamlas på svensk sida. I Rovbase baseras allt på boplatser. Lösningen som arbetsgruppen förespråkar, som gör att placering av bon inte röjs, skulle vara att istället för bon, märka ut revir i form av polygoner på kartan. Detta har dock inte varit möjligt att utveckla ännu kommer fortsätta utvärderas. Nu kan man att istället registrera bon på inexakta koordinater.

I den översyn av inventeringen som gjorts, utvärderades även samordningen i relation med Norge. På den norska sidan är inventeringen av kungsörn uppdelad i en extensiv- respektive en intensivinventering. Inom den extensiva inventeringen undersöks varje år ett urval av kända revir, som registreras som besatta eller inte. Som komplement till detta infördes 2013 även en intensivinventering, som görs i tolv intensivområden. Inom dessa områden, som är utvalda för att representera hela landet geografiskt, görs mer ingående kontroller, främst genom att räkna ungar. I två områden samlas också fjädrar in för DNA-analys.

Metoderna i Sverige har delvis anpassats till de norska. Även om vissa delar vore önskvärda att testa, som DNA-analyser, skiljer sig många förutsättningar mellan länderna. Två alternativ har föreslagits av arbetsgruppen, där man antingen använder både extensiv- och intensivinventering, liknande den norska modellen, eller endast genomför extensivinventering. Förslagen redovisas mer ingående i rapporten Förslag till nationellt inventeringssystem för kungsörn i SverigePDF. Naturvårdsverket kommer fortsatt att titta på arbetsgruppens förslag om intensivinventeringar, men nu inventeras det i en form av "intensiv extensivinventering" där målet är att alla kända revir ska inventeras enligt fastslagna instruktioner.

Test av ljudboxar

Under 2020 testade ornitologer i Västerbotten ljudboxar för att inventera pilgrimsfalk. Då hörde man även kungsörnsläten och några häckningar kunde bekräftas tack vara detta. Frågan väcktes om detta kunde vara ett komplement till den tradionella inventeringen och en studie gjordes under 2021 - 2022 för att utvärdera detta. Under 2023 ska studien slutrapporteras.