Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Öppettider:
Tisdag-fredag 12.15-17
Lördag-söndag 10-18

  • Huvudmeny

Inventeringen av fjällräv

Hur går det till?

Kontroller genomförs vid två perioder under året. På vintern (1 mars-15 maj) dokumenteras aktivitet vid kända lyor. Detta sker både aktivt och med hjälp av uppsatta viltkameror. Eftersom spår och spillning av fjäll- och rödräv är svåra att skilja åt, kan prover också tas för artidentifiering med hjälp av DNA. Mer omfattande DNA-analys av spillningsprover planeras också för att kunna identifiera olika individer.

Utifrån vinterns resultat bedöms sedan resursbehovet för sommarkontrollerna. När det väl är dags för dessa (20 juni-15 augusti) återvänder man till lyorna för att avgöra om de är bebodda och om någon föryngring skett. Även annan relevant information registreras, som beskrivning av själva lyan och om rödräv förekommer i området.

Flera sorters observationer används för att bedöma vilka lyor som är bebodda. All data registreras i Rovbase och blir grunden för inventeringsresultatet. Illustration: Erik Ersmark

Flera sorters observationer används för att bedöma vilka lyor som är bebodda. All data ska registreras i Rovbase och blir sedan grunden för inventeringsresultatet. Illustration: Erik Ersmark

 

Även observationer av fjällrävar utanför områden med lyor ska registreras, inte minst för att få en uppfattning om utvandring och etablering av nya revir. Alla observationer, även sådana vid lyor där ingen aktivitet eller djur registrerats, ska löpande föras in i den för Skandinavien gemensamma databasen Rovbaselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I Sverige genomförs arbetet i fält av länsstyrelsens naturbevakare, men också av forskare, examensarbetare och frivilliga från Stockholms universitet inom ramen för forskningsprojekt och Felles Fjellrev-projekten. Vid varje länsstyrelse finns också en regionalt ansvarig för inrapportering och koordinering. Den nationella koordinatorn fungerar slutligen som en garant för att all inventeringsdata sammanställs och utvärderas.

 

En viltkamera kontrolleras vid en foderautomat i närheten av en fjällrävslya. Foto: Svenska fjällrävsprojektet, Johan Wallén.

En viltkamera kontrolleras vid en foderautomat i närheten av en fjällrävslya. Foto: Svenska fjällrävsprojektet, Johan Wallén.

Om döda fjällrävar påträffas, rapporteras också detta i Rovbase. Kroppen ska även samlas in och skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, eller  Norsk Institutt for Naturforskning (NINA)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om fyndet görs i Norge. Om tjuvjakt misstänks ligga bakom så ska en polisanmälan göras.

För allmänheten gäller också att rapportera döda fjällrävar. Skulle du hitta en död fjällräv bör du kontakta länsstyrelsens naturbevakare eller polisen. Man har ingen skyldighet att ta hand om kroppen, men uppgifter om fyndplatsen, som GPS-koordinater, är av stort värde.

Hur räknas fjällrävarna?

Även om metoderna för att räkna fjällrävar är ambitiösa, kan de ändå inte täcka in precis alla individer. Utan något som särskiljer individer, som DNA eller öronmärkning, är det inte en lätt uppgift. Istället utgår man från hur många föryngringar/kullar som observeras under sommaren. Genom att multiplicera kullarnas antal med två får man fram antalet föräldrar. Detta utgör en uppskattning av populationens minimum av vuxna individer. Ibland lägger man också till djur som observerats i områden utan lyor med kullar eller som saknar lyor helt.

Kvalitetssäkring och sekretess

För att säkerställa inventeringsresultat är det nödvändigt att observationer och uppskattningar genomförs utifrån samma metoder, regler och kriterier. Därför har dokument tagits fram som ska fungera som vägledning och som ska gälla både i Norge och Sverige. En instruktion för fastställande av föryngring länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterhar nyligen utarbetats gemensamt av Naturvårdsverket och NINA.

Fjällräven är skyddad i lag, som även fastslår att deras boplatser inte får störas. Dessa föreskrifter gör också att information om lyornas exakta koordinater inte lämnas ut.

En stor del av inventeringsarbetet sker genom direkta observationer. Foto: Svenska fjällrävsprojektet, Karin Norén.

En stor del av inventeringsarbetet sker genom direkta observationer. Foto: Svenska fjällrävsprojektet, Karin Norén.

Mot nya och bättre metoder

Hittills har individövervakning av fjällrävar i Sverige endast skett inom forskningsprojekt och inom några specifika delpopulationer. Systematisk DNA-insamling för individövervakning används redan i Norge och planeras att även testas i Sverige. Målet är att samma metoder ska användas i bägge länderna, för att på så sätt kunna jämföra data och ge en bättre bild av fjällrävsstammen i hela Skandinavien. Ett förslag för samorning länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterhar tagits fram av NINA.