Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Inventeringen av brunbjörn

Inventeringen av brunbjörn baseras främst på DNA-analyser. Den samlade beräkningen av björnstammen sker vart femte år.

Idag baseras inventeringen av björn främst på DNA-analyser av insamlade spillningsprover. Insamlingarna är varje år begränsade till utvalda län, samlade nationella beräkningar av björnstammen görs vart femte år. Björnar som påträffats döda eller som skjutits under jakt provtas också för DNA.

Insamling av spillning

Insamlingen av björnspillning sker på hösten i samband med björn- och älgjakten (21 aug - 31 okt). Arbetet samordnas tillsammans med ansvariga länsstyrelser och i samarbete med Svenska Jägareförbundetlänk till annan webbplats och samebyarna. Under älgjakten har jägarna också möjlighet att rapportera observationer av björn ("björnobsen") via webtjänsten Viltdatalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Eftersom det krävs så många analyserade spillningsprover för att göra en beräkning med god precision, är arbetet beroende av att allmänheten deltar.

För att utvinna DNA från spillning krävs ytterst lite material - ungefär 1 kubikcentimeter (som en ärta) räcker. Speciella provtagnings-kit för insamling finns att hämta vid utlämningsställen runt om i länen. Om man inte har ett kit till hands fungerar även en ren plastpåse. Det är viktigt att man inte blandar ihop prover eller använder samma redskap för insamling av fler prover. En praktisk instruktion för insamling i fält följer med provtagnings-kitet.

När spillningsproverna samlas in är det viktigt att de märks med datum och plats. Platsen ska anges med GPS-koordinater, i koordinat-systemet RT90 länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönstereller SWEREF 99 TMlänk till annan webbplats. Vid analysen samlas datan in och registreras i Rovbaselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På så sätt kan man lätt få en överblick av varifrån proverna kommer.

Folder med information om hur inventeringen går tillPDF finns att ladda ned.

Bär som konserveringsmedel

Insamlingsperioden är lämplig på fler sätt. Vid den här tiden på året är det nämligen som störst chans att hitta björnspillning, eftersom björnen då äter mycket bär för att bygga upp sina fettreserver innan den går i ide. Det är också mer folk i skogarna på hösten, som är ute för att jaga eller just plocka bär. Slutligen har det visat sig att bären i spillningen har en konserverande effekt, vilket gör att DNA bevaras bättre.

Även om spillningen på hösten ofta känns igen på de rikliga bärresterna, så kan björnspillninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster se ut på många olika sätt. Eftersom björnen är en utpräglad allätare, så beror det helt enkelt på vad djuret nyss har ätit.

Prov av björnspillning fylld av blåbär. Foto: Niclas Gyllenstrand

Prov av björnspillning fylld av blåbär. Foto: Niclas Gyllenstrand

Kit för insamling av björnspillning. Foto: Erik Ersmark

Provtagningskitet innehåller ett provrör, två klistermärken med streckkoder, tryckta instruktioner och ett frankerat kuvert . Foto: Erik Ersmark

Vad händer med proverna?

Spillningsproverna skickas direkt till Naturhistoriska riksmuseets laboratorium där DNA-analysen sker. Först utvinns DNA från spillningen, som därefter kan läsas av. Resultatet är en DNA-profil för varje prov. DNA-profilerna jämförs med varandra och på så sätt kan antalet unika björnindivider bestämmas. De prover som inte ger något resultat rensas bort. En del av dessa kan komma från annan djurspillning, som av misstag samlats in.

I DNA-profilen ingår även könsbestämning.

Inventeringens tre steg. All data registreras löpande i Rovbase, och spillningsprovernas resultat går därmed att spåra. Illustration: Erik Ersmark

Inventeringens tre steg. All data registreras löpande i Rovbase, och spillningsprovernas resultat går därmed att spåra. Illustration: Erik Ersmark

Hur räknas björnarna?

Med hjälp av DNA kan alltså olika björnindivider särskiljas. Beräkningen av antalet individer inom ett län eller utvalt område görs sedan med något som kallas "fångst-återfångst-metodenPDF". Den metoden bygger på att man jämför spillningsprover "vecka-mot-vecka", så det är av stor betydelse att man skickar in prov från varje spillning man hittar under hela inventeringsperioden. För en bra inventering så räknar man med att man behöver få in 3 prover från varje björnindivid.

Rapportera om du har sett en björn

Har du sett en björn? Allmänheten kan också bidra med sina observationer, som går att rapportera via webbtjänsten Skandobslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här kan observationer av björnar, men även spillning och spår av alla stora rovdjur rapporteras. Man kan också lätt ta del av vad andra rapporterat in. Vissa observationer bedöms av länsstyrelsens personal, som därefter kan verifiera uppgifterna. 

Eftersom brunbjörnen tillhör Statens vilt ska döda djur rapporteras till polisen som tar hand om kroppen och skickar den till Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVAlänk till annan webbplats.

Exempel på DNA-analyserat prov i Rovbase. Källa: Rovbase

Exempel på DNA-analyserat spillningsprov, taget utanför Falun 2017. Källa: Rovbase

Kvalitetssäkring och öppenhet

Fler samverkande steg krävs för att få fram det slutliga resultatet av inventeringen. För att kunna kontrollera de olika stegen är det viktigt att all insamlad data lagras och görs tillgänglig. Detta sker, dels genom att proverna registreras och kan följas i Rovbase, dels genom att analysmetoder och resultat öppet redovisas i museets rapporter. Både spillningsprover, DNA-extrakt och data är öppet tillgängliga från museet.

För att kunna jämföra resultat är det också nödvändigt att man använder samma metoder och kriterier. Detta är ett viktigt mål för samarbetet kring björninventeringen mellan Sverige och Norge. Idag pågår exempelvis arbete för att skapa en gemensam databas för all genetisk data från båda länder.