Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Vegacentret

Vegacentret är ett nytt mikroanalytiskt laboratorium vid Naturhistoriska riksmuseet som öppnades våren 2015.

Meningen med Vegacentret är att skapa ett långvarigt forskningscenter för svensk geovetenskap beläget vid Naturhistoriska riksmuseet. Vegacentret är placerat i enheten för geovetenskaps lokaler i museets södra flygel.

​Utrustning

Vid Vegacentret finns följande utrustning:

  • Multi-kollektor plasma-masspektrometer (ICP-MS) för noggrann isotopanalys,
  • Singel-kollektor ICP-MS för snabb kemisk analys och isotopanalys,
  • Laserablationssystem kopplat till dessa för mikroanalys av fasta prover,
  • Gaskromatograf med koppling till plasma-masspektrometrarna för isotopanalys av organiska föreningar.

Utrustning för avbildning i mikroskala, vilket också ingick i den ursprungliga ansökan, kan komma att införskaffas i framtiden, om mer pengar blir tillgängliga.

Målsättning

Vår målsättningen är att förse det svenska geovetenskapliga forskarsamhället med den senaste teknologin för analys och avbildning av material in situ i mikrometer- och sub-mikrometer-skala. Att skapa en modern laboratorie-facilitet av internationell betydelse och att etablera Sverige som en ledande nation inom mikroanalys och mikroavbildning.

Vidare vill vi uppmuntra vetenskap av hög kvalitet och hög genomslagskraft genom utvärdering av projektansökningar till centret. Att erbjuda de projekt som godkänts analyser till låg kostnad, samt erbjuda fullt tekniskt understöd till centrets besökare.

Ansökan

Informaion om hur du kan få möjlighet att analysera ditt material samt kostnader för detta hittar du under ansökan.

​Kontakt

Har du frågor eller synpunker om Vegacentret skicka dem gäran till oss via vårt kontaktformulär som du hittar under kontakt.

Kriterier för forsknings-infrastrukturer (från VR):

  • Vara av bred nationellt betydelse.
  • Erbjuda möjligheter till världsledande forskning.
  • Används av flera forskare och forskargrupper med avancerade forskningsprojekt.
  • Vara av sådan storlek att de ej kan drivas av enskilda forskargrupper på egen hand.
  • Ha långsiktiga planer vad gäller vetenskapliga målsättningar och finansiering.
  • Vara öppna och lättillgängliga för forskare, och ha planer för att förbättra tillgängligheten (inklusive användning, tillgänglighet för insamlade data, och presentation av resultat).

Historia

En översikt av Vegacentrets historia och utveckling:

  • 2009-2011: Diskussioner med möjliga användare och planering av ansökan.
  • 2011-2012: Fastställande av anslag för utrustning och drift.
  • 2013-2014: Personal anställs, planering och ombyggnad av laboratorielokaler, inköp av utrustning.
  • 2014: Lokaler färdiga, installation av instrument.
  • 2015: Centret öppnas, första användarna, kurser för användare.

Bakgrund

Initiativet till Vegacentret är delvis baserat på en ansökan med likartat innehåll, som lämnades in år 2008 gemensamt av museet och Stockholms Universitet, men som inte beviljades några medel vid detta tillfälle.  

Vetenskapsrådet (VR) godkände i november 2011 den ansökan om ett svenskt mikroanalytiskt center som lämnats in av Naturhistoriska riksmuseet, och ett kontrakt skrevs under i september 2012.

Namnet "Vegacentret" kommer av skeppet ”Vega”, som upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld, som var professor i mineralogi vid museet, använde vid sin berömda pionjärresa genom Nordost-passagen och runt Eurasien 1878-80.

Bakomliggande motiv

Det finns tre bakomliggande motiv för initiativet till Vegacentret:

  • Vetenskapsrådet (VR) betonar alltmer ’strategisk planering’ i sin bidragspolitik, vilket innebär finansiering av större, långsiktiga nationella faciliteter med internationell betydelse (så kallade ’Forsknings-infrastrukturer’).
  • Forskning som skall hävda sig internationellt är ofta i behov av dyr och komplicerad modern teknologi, vilket i sin tur ställer höga krav på kompetens för tekniskt understöd.
  • Medan finansiering av enstaka instrument till enskilda forskare eller forskargrupper förmodligen kommer att bli ännu svårare i framtiden, kan ett forsknings-infrastruktur-initiativ ge en möjlighet för den samlade svenska geovetenskapliga forskningen att bygga upp nödvändiga faciliteter.