Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Magmatiskt bildade järnmalmer i Chile och Sverige

Jan-Olov Nyström

Genom att jämföra järnmalmerna i Kiruna med den magmatiskt bildade El Laco-malmen i Chile, kastar detta projekt nytt ljus på den kontroversiella frågan om Kiruna-malmernas bildning.

Upptäckten av stora järnoxidbreccior med Cu-Au-REE har förnyat intresset för magnetit-apatit järnmalmer av Kirunatyp vilka anses vara genetiskt relaterade. Många geologer som arbetar med hydrotermala malmer betraktar malmer av Kirunatyp, inklusive de välbevarade malmerna belägna på vulkanen El Laco i Chile, som hydrotermala bildningar. De större El Laco malmerna skulle dock beskrivas som lavaflöden och pyroklastiska lager av vilken petrolog som helst, vore det inte för deras extremt järnrika sammansättning. Smärre hydrotermala överpräglingar förekommer såsom är fallet i alla vulkankomplex. Malmens vulkaniska strukturer och texturer tolkas av hydrotermal-förespråkare som nedärvda drag från tidigare vulkaniska bergarter vars silikater fullständigt förträngts av magnetit, snarare än uttryck för en magmatisk bildning. Syftet med detta projekt är att samla in data som bekräftar magnetit-apatit-malmernas magmatiska ursprung.

Vulkanisk aska från El Laco, Chile, bestående av finkornig magnetit (grå), små mängder apatit (tunnt vitt lager i övre högra delen av bilden), sublimerat järnfosfat (violett ton i mitten), samt en horisont med orange klumpar av en järn-fosfor-svavelförening (under apatitlagret). Malm-askan genomslås av en skorstensliknande avgasningskanal, klädd med kristaller av magnetit som oxiderats till röd hematit på ytan. Järnmalmen bildades vid ett vulkanutbrott för 2 miljoner år sedan och är av samma typ som Kirunamalmen.