Museibjörnars tandsten berättar om människans antibiotikaanvändning

Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen.

Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner de senaste 20-åren.

Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology är den första som använder historiska museisamlingar för att följa antibiotikans effekter under hela den tidsperiod som människan använt sig av det. Det är forskare från Uppsala universitet, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) och Naturhistoriska riksmuseet som ligger bakom studien.

Både skrämmande och hoppfullt

Daniela Kalthoff är ansvarig för museets däggdjurssamling och deltog i studien:

"Resultatet är häftigt, både skrämmande och hoppfullt. Bakteriefloran i björnarnas tandsten visade på tydligt förhöjda antibiotikaresistenser som speglar en ökad användning i medicin och jordbruk från 1950-talet och fram till 1990-talet. Men resultaten också är bra exempel på hur man kan – med strikta kontrollåtgärder – vända trenden av negativ påverkan på miljön. Dessutom sätter studien återigen ljuset på värdet av historiska museisamlingar, som den på Naturhistoriska riksmuseet, som en unik resurs för forskning av olika slag.”

Referens

Brealey JC, Leitão HG, Hofstede T, Kalthoff DC, Guschanski K. (2021) The oral microbiota of wild bears in Sweden reflects the history of antibiotic use by humans, Current Biology, DOI: 10.1016/j.cub.2021.08.010

Läs mer i pressmeddelandet från Uppsala universitet.