Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

28,6 miljoner för att studera växters överlevnadsstrategier

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, för att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter från dinosauriernas tid.

Rekonstruktion. Naturhistoriska riksmuseet och Michael Rothman

Rekonstruktion av ekosystem i Sverige under jura (för ca. 160 miljoner år sedan). Illustrationen är baserad på växtfossil från Fyledalen, Skåne vilka bevaras i Naturhistoriska riksmuseets samlingar. Bild Naturhistoriska riksmuseet och Michael Rothman.

Projektet ska pågå i fem år och ge svar på hur de skiljer sig ifrån, men även liknar dagens växter. De kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmågor i samband med katastrofala miljöförändringar. Projektet kan leda till ökad förståelse för hur pågående klimatförändringar påverkar växterna och därmed våra livsförhållanden.

Varför dog vissa växter ut för hundratals miljoner år sedan medan andra klarade sig och utvecklades till den vegetation vi har på jorden än i dag? Det är en av de frågor som Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet och Allan Rasmusson vid Lunds universitet söker svar på.

Vivi Vajda

Vivi Vajda

Vivi Vajda är växtpaleontolog och expert på utdöda växters utveckling och geografisk utbredning, medan Allan Rasmusson är växtfysiolog och expert på hur nu levande växter anpassar sig till stress. Tillsammans kompletterar de varandra. Forskarsamhället är överens om att det pågår en massdöd av arter, till stor del orsakad av mänskligheten genom faktorer som påverkar klimatet. Men massutdöenden har inträffat förr, och det är genom att studera dessa som forskarna hoppas att bättre kunna förstå vad som pågår och vad som sannolikt väntar i framtiden.

Allan Rasmusson. Foto Inger Ekström

Allan Rasmusson

 – Vårt mål är att klarlägga hur de fossiliserade cellerna ser ut i mikroskopisk och molekylär detalj i sedan länge utdöda växtgrupper, och hitta karaktärer som visar på hur de var anpassade till de extrema skiftena i tillväxtförhållanden som rådde i samband med stora massutdöenden. Vi ska jämföra med de närmaste nu levande släktingarna odlade i en miljö som motsvarar det som vi tror de utdöda växtarterna utsattes för, säger Allan Rasmusson.

– Vi har vid inledande pilotstudier funnit välbevarade fossila, 200 miljoner år gamla, löv som i mikroskopet visat sig ha celler med tydlig cellvägg och cellkärna. Vi kan knappt vänta med att sätta igång med detta spännande projekt som tack vare Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse nu blir möjligt! Säger Vivi Vajda