Den 30 oktober 2019 firades ett 55-årigt, diplomatiskt samarbete mellan Sverige och Mongoliet. Naturhistoriska riksmuseet var på plats i Ulan Bator och berättade om ländernas forskningssamarbete.
Museets forskare har flera gånger bedrivit fältarbete i Mongoliet för att hitta fossil som kartlägger djurlivets utveckling under tidsperioden kambrium, ca 500 miljoner år sedan.
- Det här är ett exempel på Naturhistoriska riksmuseets internationella samarbeten som gynnar forskningen och berikar våra vetenskapliga samlingar, säger Per Andersson, forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet.
För fortsatt samarbete skrev Naturhistoriska riksmuseet och Mongoliets vetenskapsakademi under ett Memorandum of understanding. På bilden syns bland andra Sveriges Ambassadör Helena Sångeland, Vivi Vajda från Naturhistoriska riksmuseet och Duger Regdel från Mongoliets vetenskapsakademi.
- Vi har redan fått uppslag på nya samarbeten, säger Vivi Vajda, chef på enheten för paleobiologi.
Mongolska medier rapporterade flitigt från mötet.
Ett avtal av detta slag är väldigt viktigt i Mongoliet och staten kan stötta enskilda forskare med forskningsmedel inklusive doktorandmedel för att genomföra forskning inom ramen för avtalet. Mongoliet har länge varit influerat av Ryssland och Kina, men sedan relativt nyligen är det en demokrati. Ett land med liten befolkning, 3 miljoner, men med många möjligheter.
Även med flera andra länder har Naturhistoriska riksmuseet formella samarbeten som fungerar som dörröppnare för ett utbyte av forskare och fältarbete till vetenskapligt intressanta områden på jorden. Ryssland, Vietnam och Rwanda är några exempel.